Stäng fönster Bengtsfors kn, GOTTARSBYN 1:14 GOTTARSBYNS KRAFTVERK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Själva byn Gottarsbyn omnämns i äldsta jordebok 1540 som ett mantal skattehemman. Gottarsbyns kraftverk uppfördes 1917 och 1918. Kraftverket placerades invid Gottarsbyälven, som sedan åtminstone 1800-talets andra hälft bland annat hade utnyttjats som flottningsled och för kvarndrift. Flottning av timmer pågick ända fram till 1960-talet. Enligt Häradskartan fanns en vattenkvarn vid den plats där kraftverket ligger idag. Initiativet till att bygga kraftverket togs innan aktiebolaget Ärtemarks Kraft formellt hade registrerats. När detta skedde 1920 hade bolaget 335 aktieägare. Den största aktieposten hade änkan Kristina Danielsdotter med 30 aktier värda 1 500 kronor. Hon var den största markägaren i Gottarsbyn och hade säkerligen stort inflytande över den gamla kvarnallmänningen där kraftverket byggdes. När anläggningen stod klar levererade kraftverket ström till 1 470 monterade lampor. De första åren levererades endast enfas. Det var först 1937 som man efter en tredje omläggning fick trefas. Kraftverkets kapacitet var till en början låg. Dessutom var vattentillgången dålig. Detta kompenserades genom nya dammar och genom att sjön Askesjö uppströms dämdes upp ytterligare 40 centimeter. Trots dessa åtgärder räckte ibland inte vattnet till för att tillgodose behovet av energi. Detta försökte man lösa genom att installera en tändkulemotor i en tillbyggnad av kraftverket. Motorn drev generatorn via en rem som kopplades direkt på turbinens stora balanshjul. Efterfrågan på el ökade ytterligare och Gottarsbyns kraftverk räckte inte till. Från 1933 knöts elnätet ihop med Bengtsfors och Billingsfors och man kunde därmed köpa reservkraft utifrån. Lagligförklaring av de redan utförda dämningarna skedde först 1935. Enligt vattendomen tilläts sjön Håltjärnet dämmas upp en meter över den ursprungliga nivån. Dessutom godkändes retroaktivt den redan utförda höjningen av vattennivån i Askesjö med 40 centimeter. Under processen protesterade berörda markägare i en skrivelse mot detta och menade att en höjning av vattennivån skulle orsaka oersättliga förluster. Domen blev trots protesterna en höjning av 40 centimeter, sedan en av kraftbolagets konsulter övertygade domstolen att nyttan av den högre vattennivån åtminstone teoretiskt borde bli tre gånger större än den värderade skadan. År 1944 inledde AB Billingsfors-Långed en inlösen av Ärtemarks Krafts aktier och övertog därefter driften av både kraftverket och elnätet inklusive personal. Ärtemarks Kraftaktiebolag blev ett dotterbolag inom Billingsforskoncernen. Under 1950- och 1960-talet låg medelårsproduktionen på 235 000 kWh, vilket kan jämföras med dagens 450 000 kWh. På 1960-talet ansågs de små bygdekraftverken vara alltför olönsamma. Investeringar och underhåll upphörde. Driften vid Gottarsbyns kraftverk upphörde 1968. Maskineriet lämnades insmort, "konserverat" men byggnaden och trätuben förföll. År 1979 sålde Vänerskog som då ägde Billingsfors bruk alla sina kraftverk till Vattenfall. Bolaget utredde möjligheterna att få igång produktionen i Gottarsbyns kraftverk men kom fram till att detta inte skulle vara lönsamt. Vattenfall sålde istället kraftverket 1992 till Karl-Henrik Andersson, som bland annat driver företaget Seffle Turbin. En ny trätub och ett nytt tryckskåp till turbinen byggdes. Ett nytt sugrör tillverkades och kraftstationen renoverades – bland annat glasades de spröjsade järnfönstren om. Den 3 februari 1994 besiktigades kraftverket för en anslutning till Vattenfalls distributionsnät och är sedan dess i drift. |
