Stäng fönster Bengtsfors kn, BENGTSFORS 4:49 BENGTSFORS KRAFTVERK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Fallet i Bengtsfors är omtalat i skriftliga dokument redan 1454, då det beskrivs som socknens största vattenfall. Under århundradena har det enligt kartor funnits både dämmen, kvarnar, ”laxfång” och flottning i Bengtsfors. Gustavsfors järnbruk använde Bengtsfors som omlastningsplats. År 1748 lät bruket uppföra en magasinsbyggnad på platsen och i denna lagrades såväl malm som färdigt järn för vidare transport. Byggnaden är fortfarande bevarad. Dalslands kanal, som invigdes 1868 med två slussar strax väster om Bengtsforsen, fick betydelse för ortens fortsatta utveckling. Fallhöjden i Bengtsfors utnyttjades i slutet av 1800-talet fortfarande bland annat för kvarn- och sågdrift. Dessa verksamheter ersattes dock av Bengtsfors vattenkraftverk, som uppfördes 1896-1897 med syfte att förse det 1895 nybildade Elektrokemiska Aktiebolaget med den elektricitet som krävdes för bolagets elektrolytiska framställning av olika kemikalier. Byggherre var ovan nämnda bolag och projektör var Qvist & Gjers, Arboga. Elektrokemiska Aktiebolaget startade på initiativ av ingenjören Rudolf Lilljeqvist som fick med sig ingen mindre än doktor Alfred Nobel samt riksdagsmannen och fabrikören Carl Collander som aktieägare. El som var producerad med vattenkraft kostade endast en tiondel i jämförelse med ångkraft, som var den vanligaste energikällan i motsvarande fabriker i exempelvis England och Tyskland. Eftersom energikostnaden utgjorde omkring 50 procent av den totala produktionskostnaden fanns goda skäl att – som ett konkurrensmedel – säkerställa den egna tillgången på el. Detta var huvudskälet till att Rudolf Lilljeqvist valde att köpa in fallrättigheterna i Bengtsforsfallet och att starta sitt bolag där. Kraftverket byggdes med plats för fem aggregat. Mellan 1897 och 1901 utnyttjades endast en av de fem turbingroparna. Under 1901 monterades ytterligare tre tvillingturbiner från amerikanska firman James Leffel & Co och i juni 1914 togs det femte aggregatet i bruk – en francisturbin från Arboga Mekaniska Verkstads AB. Sedan dess utnyttjas kraftverkets samtliga fem turbingropar. Inget av de ursprungliga aggregaten finns dock kvar. Det kvarvarande äldsta är G5 från 1916 och det näst äldsta är G1 från 1923 – landets sjätte kaplanturbin och med en regulator fortfarande i drift. Produktionen av kemikalier pågick i Bengtsfors fram till 1925, då verksamheten flyttades till Bohus på grund av de allt högre transportkostnaderna. I Bengtsfors bytte bolaget verksamhetsinriktning och namn till Bengtsfors Kraft- & Industri AB. Förutom distribution av elektrisk energi drev bolaget såg, lådfabrik, snickeri, kvarn och bageri. I februari 1930 drunknade Rudolf Lilljeqvist i samband med en inspektion av dammen. Hans kropp påträffades aldrig. Bolaget drevs vidare av hans son och idag av hans sonson med familj. Under 1956 gjordes en tillbyggnad av kraftverket västerut. Denna inrymmer transformatorer och ställverk. Under slutet av 1980-talet byttes samtliga manöverskåp ut och den senaste stora förändringen ägde rum 2010 då aggregatet G3 från 1914 ersattes med en ny kaplanturbin. |
