Stäng fönster Värnamo kn, VÄRNAMO 14:64 VÄRNAMO NORRA KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Värnamos första kyrkogård låg som brukligt i direkt anslutning till kyrkan. Platsen är densamma som kyrkan står på idag, med kontinuitet tillbaka till medeltid. . Åtminstone från 1300-talet finns uppgifter om en kyrka på den nuvarande kyrkans plats vid Storgatan. På grund av nya regler från 1800-talets början som förbud begravningar inne i städerna, togs den gamla kyrkogården runt kyrkan ur bruk och den Södra begravningsplatsen anlades. Detta gjordes vid 1860-talets början, strax söder om Tingshuset. Begravningarna vid den gamla kyrkogården upphörde och idag fungerar platsen som parkmark, med endast ett fåtal gravvårdar kvar. Den nya begravningsplatsen blev dock snabbt för liten, och redan tidigt planerade man för en ny begravningsplats, norr om samhället. 1905 kunde den nya, norra begravningsplatsen invigas. Begravningsplasten fick en klassisk fyrdelad uppdelning med ett gravkapell i mitten. Från början delades begravningsplatsen in i ett område för de enkla så kallade ”allmänna gravar” och ett område för de mer påkostade så kallade köpegravar - köpegravsområdet med sina grusbäddar finns kvar, men av allmänna linjen finns det idag endast fragmentariska spår. Troligen saknade begravningsplatsen i början någon form av mer beständig kyrkogårdsmur. En mur kring begravningsplatsen är i alla fall något man diskuterar under 1930-talet - parallellt med en utvidgning och en ombyggnad av gravkapellet. Utvidgningen planeras österut, och kapellet önskar man allmänt förbättra, några vill även bygga in en krematoriefunktion i kapellet. Arkitekt för både utvidgningsplaner och ändring av kapell var Adolf Wiman i Växjö. Uppenbarligen fick Wimans förslag på utvidgning österut kritik, och istället gjorde länsarkitekt Malte Erichs ett förslag som omfattade två lika stora områden både norr och söder om befintligt begravningsplats. Förslaget blev klart 1940 och förverkligades mot norr, medan det södra området dröjde till 1957 innan man tog sig an det - då med en annorlunda gestaltning. . Det södra kvarteret gjordes i samband med att man utvidgade österut och uppförde Uppståndelsekapellet, efter ritningar av stadsarkitekten Hugo Bolker. . Uppståndelsekapellet blev en tydligt modern byggnad med krematorium, helt dominerat av det stora takfallet och gavelpartierna. Under tiden förföll det gamla kapellet och 1962 ansökte man om att få riva det. Idag finns endast en öppen grusplan i det kors där kapellet tidigare stod. Nästa utvidgning skedde 1967 och då med fyra hektar mot norr, med plats även för en minneslund. Ritningarna gjordes av Ivar Andersson, stadsträdgårdsmästare i Jönköping. Minneslunden blev dock inte utförd förrän 1973. 1993 köptes mark in norr om begravningsplatsen och i skrivande stund (2008) görs ett ritningsförslag på att ta detta område i bruk. |
