Stäng fönster Nybro kn, NYBRO 3:45 NYBRO KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Eftersom Nybro köping hörde till Madesjö socken begravdes nybroborna under 1800-talet och början av 1900-talet på Madesjö kyrkogård. I slutet av 1920-talet blev det återigen aktuellt att utvidga Madesjö kyrkogård. Vid ett kommunfullmäktigemöte den 19 maj 1930 föreslogs istället att Nybro skulle anlägga sin egen begravningsplats. Anledningen sägs ha varit att man trodde att den planerade utvidgningen av Madesjö kyrkogård skulle bli kostsam. Man hävdade att det skulle bli billigare att anlägga en ny begravningsplats och förmodligen skulle man då också ha råd med att bygga ett gravkapell. Huruvida det verkligen förhöll sig så går inte att utläsa av arkivmaterialet men behovet av en egen begravningsplats för Nybro stad får anses vara en naturlig utveckling. Nybros befolkning växte vid den här tiden. Dessutom hade bygget av en egen kyrka påbörjats 1929. Madesjö kyrkogård hade under lång tid haft svårt att få gravplatserna att räcka till vilket lett till flera utvidgningar av kyrkogården. Platsen man valde var en ås utmed Lindåsabäcken. Kyrkogården placerades i vad som vid tiden var en utkant av staden mellan bostadsområdet Södra Nybro och Pukebergs glasbruk. Ett första förslag till kyrkogårdens utformning togs fram av arkitekt Bergentz, Stockholm. Hans förslag kom dock att omarbetas av inspektören vid Stockholms stads södra kyrkogård, G. Ruthners. Det omarbetade förslaget saknas i ATA:s handlingar men i ett handskrivet PM från november 1932 sägs att kyrkogården ska förses med en kallmur av gråsten som är 1,70 m hög. Det sägs också att träd och buskar som finns på platsen om möjligt ska sparas. Kistgravarna ska placeras så att den döde ligger med fotändan mot öster och gravplatser i terrängen bör inte förses med omgärdningar i form av stenfriser. Vad gäller gravvårdarna bör de inte vara högre än 1,20 m för familjegravar och 0,8 m för ensamgravar. Det slutgiltiga beslutet att bygga den nya begravningsplatsen fattades vid en extra kyrkostämma i Madesjö församling den 15 februari 1932. Vid samma tillfälle beslutades också att man skulle bygga ett gravkapell på platsen. Ritningarna till detta gjordes av arkitekt J. F. Olson, Kalmar, och byggmästare C. J. Blomqvist, Nybro, ledde bygget. Nybro kyrkogård anlades i en brytningstid mellan olika stilideal. Det strikta klassicistiska formspråk som dominerat utformningen av svenska kyrkogårdar sedan mitten av 1800-talet hade nu börjat ifrågasättas till förmån för en friare utformning. År 1915 vann arkitekterna Gunnar Asplunds och Erik Lewerentzs bidrag en stor arkitekttävling om utformningen av en ny kyrkogård i Enskede, söder om Stockholm. Resultatet blev Skogskyrkogården som idag klassas som en viktig milstolpe i modern svensk landskapsarkitektur. De båda arkitekternas ambition när det gällde landskapets utformning var att göra så lite som möjligt. Gångar, terrasser m.m skulle understryka det naturliga landskapet, inte behärska det. Man använde sig också av ett nordiskt växtmaterial med mycket tall och björk. Eldbegängelserörelsen var vid den här tiden på frammarsch och en av förutsättningarna för anläggandet av Skogskyrkogården i Enskede var att man skulle bereda rum för den typen av gravplatser. På Nybro kyrkogård möts äldre ideal och moderna strömningar. De äldsta delarna av kyrkogården är uppdelade i väl avgränsade kvarter med ett rätvinkligt gångsystem enligt klassicistiska principer. I den nya tidens anda följer området den naturliga åsen och växtmaterialet domineras av tall och björk. Ett kvarter avsattes för urngravar och detta gavs en utformning som för tankarna till arkitekt Harald Wadsjös förslag från 1930 till urngård kring Luleå Domkyrka. I Wadsjös förslag visas hur man på en liten yta med hjälp av en serie kvadratiska och rektangulära rum kan få ut maximalt med urngravplatser. På Nybro kyrkogård fick urngravsområdet en kvadratisk utformning som utnyttjade ytan väl. Kapellet, som ritades av arkitekt J. F. Olson, följer också förebilder från Skogskyrkogården. Här blandas drag från det antika templet med moderna tankar om arkitektur. Inne i rummet står katafalken, inte altaret, i centrum och kring den kan de anhöriga samlas för att ta avsked. Kapellet utformades också så att de kristna symbolerna tonades ner vilket gör att rummet kan användas av människor med annan religion eller för konfessionslösa begravningar. Den första gravsättningen på Nybro kyrkogård gjordes i kvarter A 1937. Under 1930-talet tas också kvarter E, N och R i bruk. Kvarteren ligger spridda över kyrkogården och det förefaller som att man snabbt velat skapa en känsla av att hela kyrkogården varit i bruk. Även inom kvarteren är de äldsta gravvårdarna spridda över kvarteret. Det förefaller som att de som ville köpa en gravplats kunde välja tämligen fritt. Detta var möjligt genom att kyrkogårdsmarken redan från början hade mätts in och planlagts. År 1961 skänkte Nybro stad mark för en kyrkogårdsutvidgning. Arbetet påbörjades 1966 efter ett förslag utarbetat av kyrkogårdsföreståndare R. Ekstedt, Växjö. Det område som togs i bruk låg väster om begravningsplatsen och omfattade kvarter V, X och Z. Förslagets ambition var liksom 1932 att försöka behålla träd, buskar och större stenblock. Där luckor uppstod planterades tallar eller rhododendron. Vid den här tiden fattades också beslutet att bygga en klockstapel. Denna ritades av stadsarkitekten i Nybro, Poul Stampe, och stod klar 1969. I samband med arbetena med utvidgningen byggdes också förråd och toaletter i anslutning till begravningsplatsen. Dessa byggdes ut med handikapptoalett 1980. Ytterligare en utvidgning av begravningsplatsen gjordes 1986. Marken öster om den ursprungliga begravningsplatsen togs i anspråk och omfattade kvarteren NA-NGU. Vid samma tillfälle anlades minneslunden öster om kvarter ND. Redan 1996 företogs en del förändringar av minneslunden. En mindre damm anlades, planteringarna lades om och en gammal ek togs bort och ersattes med ett nytt träd. Framför kapellet förnyades fem av björkarna. År 2000 togs kvarter NE i bruk som urngravsområde med anlagda planteringar. Ett år senare anlades en ny infart till kyrkogården från Kvarneslättsgatan i kyrkogårdens östra del. Personal- och förrådsbyggnaderna byggdes ut 2002. Under 2004 gavs tillstånd att avverka och återplantera björkar i allén mellan kyrkogårdens huvudentré och kapellet. Vid fältinventeringen i maj 2005 pågick detta arbete. |
