Stäng fönster Borås kn, HÄGGÅRDA 1:1 HÄGGÅRDA KRAFTVERK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Utmed Häggån finns flera kvarn- och såglämningar och på 1600-talet fanns åtminstone två broar utmed ån. I slutet av 1800-talet fanns bland annat flera kvarnar och sågar, tegelbruk, färgerier, fabriker samt ett garveri utmed Häggån. Även en badinrättning fanns invid vattendraget. På platsen där dammen anlades för Häggårda kraftverk fanns tidigare en kvarn. Häggårda kraftverk byggdes 1906-1908. Bygget var Borås Stads Elektricitetsverk sätt att klara av det växande el-behovet. I en skrivelse upprättad i juni 1904 framgår nämligen att efterfrågan på el stigit så mycket att Borås Stads Elektricitetsverk inte längre kunde ta emot några nya abonnenter. Eftersom det så kallade trefassystemet hade utvecklats – ett system som innebar att man kunde överföra energi på långa avstånd utan stora effektförluster – öppnades möjligheten att anlägga vattenkraftverk relativt avlägset. AB Vattenbyggnadsbyrån, VBB, fick därför i uppdrag att ta fram ett antal förslag på lämpliga vattenfall att bygga ut för el-produktion inom fyra mils omkrets från Borås. Byrån föreslog bland annat att staden skulle köpa in egendomen Häggårda med vattenfall i Häggån samt Habyfallen och Hultafallen i Slottsån. Och så blev det. I maj 1906 beslutades stadsfullmäktige att Häggårdafallet skulle byggas ut först. Arbetena inleddes den 2 juli samma år och den 22 februari 1908 kom stadens belysning från Häggårda kraftverk. Kraftverken Haby och Hulta byggdes några år senare – Haby togs i drift 1915 och Hulta 1917. Dessa beskrivs inte närmare här. Projektör vid byggnationen av Häggårda var VBB och anläggningen byggdes i egen regi av Borås Stads Elektricitetsverk. Kraftstationen ritades till en början av VBB:s ingenjör E. A. Jacobson under överinseende av chefsingenjör Sven Lilbeck. Av ritningarna framgår att man tänkt sig ett konventionellt maskinhus i tegel med sadeltak och rundbågiga fönster. Sedan byggnadsarbetena hade inletts påträffades dock på platsen rikligt med natursten bestämdes att byggnaden skulle uppföras i natursten istället för tegel. Efter ett antal olika vändningar blev det till slut Boråsarkitekten Herman Göranson som ritade om kraftstationen och gav den dess slutliga utformning. Från början hade kraftverket ett helt annat maskineri – bland annat tre francisturbiner tillverkade av Borås Mekaniska Werkstad och med generatorer från Luth & Rosén. År 1931 byggdes kraftverket om, sedan man konstaterat att de tre ursprungliga turbinerna inte ens nådde upp till 70 procents verkningsgrad. Med en modernare utrustning skulle effekten kunna höjas från 1 200 kW till 1 600 kW. Vid ombyggnaden ersattes både den mekaniska och den elektriska utrustningen med ny. Häggårda blev dessutom en av landets första stationer med fjärrstyrningsutrustning. Under 1957 gjordes ytterligare en förändring. Då installerades en mindre francisturbin för att kraftverket skulle kunna tillgodogöra sig den föreskrivna minimitappningen på 1,5 kubikmeter per sekund. Kraftverket Häggårda har numera helt moderniserad kontroll- och utledningsutrustning. Dessutom har kontinuerligt underhåll skett. Bland annat har portar och fönster bytts ut på kraftstationsbyggnaden. Den nitade ståltuben renoverades sommaren 2014, då den målades och lagades invändigt med en epoxifärg/massa. |
