Stäng fönster Kalmar kn, NORRA KYRKOGÅRDEN 1 NORRA KYRKOGÅRDEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Kalmar stads första kyrkogård anlades mitt i den medeltida staden i anslutning till St. Nicolai kyrkan. Denna kyrkogård kom att fortsätta brukas även när staden och kyrkan flyttade till Kvarnholmen i mitten av 1600-talet. Under 1800-talet växte Kalmars befolkning och med det följde behovet av en ny kyrkogård. Mellan åren 1850-1859 anlades Södra kyrkogården, nära Kalmar slott. Denna kyrkogård anlades i en stil starkt präglad av klassicistiska drag med raka gångar som möts i räta vinklar samt väl avgränsades gravkvarter. År 1863 förstärktes det klassicistiska uttrycket än mera genom anläggandet av en lindallé. Ett kapell för mindre begravningsceremonier byggdes också. Medel för detta skänktes av Utskänkningsbolaget. Kalmar stad fortsatte att växa och redan i slutet av 1800-talet hade man insett att Södra kyrkogården snart skulle vara fullbelagd. Man påbörjade därför planläggningen av ytterligare en begravningsplats. Denna fick namnet Norra kyrkogården. Platsen låg vid den här tiden en bit utanför staden. Norra kyrkogården ritades av stadsarkitekten i Kalmar J. F. Olsson. Han ritade också det begravningskapell som byggdes på platsen. Arbetena pågick 1908-1911 och kyrkogården invigdes den 17 september av domprosten Engström. Den del av kyrkogården som tillkom vid den här tiden anlades enligt klassicistiska principer t.ex. med gångar betonade av alléer och noga avgränsade gravkvarter. Samtidigt har kyrkogården fått en egen, friare form som inte sammanfaller med de klassicistiska principerna. Gångarna är raka men möts inte i räta vinklar. De går runt hela kyrkogården samt strålar samman till kyrkogårdens centrum vid kapellet. När kyrkogården anlades placerades köpegravarna utmed gångarna och i anslutning till kapellet medan linjegravsområden placerades inne i kvarteren. Köpegravarna kom på så sätt att bilda ramar runt linjegravarna. Norra kyrkogården kom att utvidgas under 1930-talet. Den nya kyrkogårdsdelen ritades av kyrkogårdsarkitekten C. V. Wahlberg, Malmö, och fick namnet Skogskyrkogården. Området omfattade 62 000 kvadratmeter och hade ursprungligen tillhört Kungsladugården Skälby. Marken hade tidigare inköpts av Kalmar stad och kom nu att användas för kyrkogårdens behov. År 1939 var planeringen klar och i slutet av 1930-talet togs området i bruk. Första etappen av arbetet omfattade kvarteren 1 och 2, inklusive urngravsområden i dessa båda kvarter, samt ett nytt kapell, Skogskapellet, och ett urnkvarter, kvarter 10, i anslutning till detta. Kostnaden för denna etapp beräknades till 43 000 kr exklusive kapellet. Vid den här tiden rådde hög arbetslöshet i Kalmar och en stor del av anläggningsarbetena kom att utföras som beredskapsjobb. Kvarteren 1 och 2 fick en strikt ordnad utformning. Gravarna placerades i noga ordnade rader. Nordväst om detta område anlades en mer utpräglad skogskyrkogård som fick en friare utformning. Området var bevuxet med tallskog som togs tillvara vid anläggandet. Skogen gallrades och kompletterades med buskage av rhododendron och lagerhägg. Merparten av gravplatserna i detta område avsattes för urngravar. Kvarter 10 samt det därefter anlagda kvarter 7 anlades omgärdade av en jordvall som stöttades av en vallmur av kalksten. Det första urngravsområdet på kyrkogården var dock kvarter 6U på Norra kyrkogården som togs i bruk 1932. Urnorna placerades här i urnkammare av cement i marken under gravplatsen. Ovan jord markerades platsen av en enkel gravvård samt en omgärdning av låga buxbomshäckar. Gravplatserna belades med grus. Kvarteret har än idag kvar mycket av sin ursprungliga utformning liksom kvarteren 7 och 10 på Skogskyrkogården. Det sistnämnda kvarteret har också kvar urnkammarna. I kvarter 10 planterades buxbomshäckar i vinklar och bågar och utmed dessa placerades gravplatserna. I kvarter 7 planterades buskage av rhododendron och lagerhägg som skärmade av och skapade olika rum. I den sydvästra delen av kyrkogårdens område byggdes plantskola och ekonomibyggnader. I början av 1900-talet växte Eldbegängelserörelsen fram i Sverige. I Kalmar väcktes förslaget att bygga ett krematorium på allvar 1933. Året efter fattades beslut om bygget. J. F. Olsson ritade två förslag. Det ena förslaget innebar en utbyggnad av det befintliga kapellet medan det andra förslaget innebar ett helt nytt kapell med krematorium inrymt i källaren på den nya kyrkogårdsdelen. Det blev det sistnämnda förslaget som genomfördes. Beslutet fattades 1935. Byggnaden kallades tidigare Skogskapellet och idag Skogssalen. Krematoriet kom att brukas under 25 år. 1960 påbörjades planeringen för att bygga ett nytt krematorium. Anläggningen behövde moderniseras och kapaciteten ökas. Det nya krematoriet uppfördes 50 meter väster om Skogssalen. Ritningarna gjordes av Gustaf Birch-Lindgren och Rudolf Holmgren. De båda arkitekterna ritade också ett nytt kapell som fick namnet Heliga Korsets kapell. I samband med arbetet på kapellet ritade också Rudolf Holmgren den klockstapel som 1963 byggdes på kyrkogården. Samma år ritades personalutrymmen och förråd av R. Berg. Dessa personalutrymmen utvidgades 1991. 1988 gavs tillstånd till att ta bort häckar och dylikt kring gravar i kvarter 6. Man fick också tillstånd att så in gravplatserna med gräs. Vid denna tidpunkt påbörjades planeringen för att göra ytterligare en utvidgning av kyrkogården. 1989-90 genomfördes en arkeologisk undersökning av området. Man fann då stensättningsliknande lämningar samt röjningsrösen. Arbetet med att utvidga kyrkogården i nordväst fortsatte i början av 1990-talet. I samband med schaktningsarbeten 1992 påträffades en del lösfynd som daterades till stenålder. År 1999 var arbete med den nya kyrkogårdsdelen klart och området invigdes. I den östra delen av området anlades en muslimsk begravningsplats. År 1988 anlades också en minneslund i sydvästra delen av Skogskyrkogården. Ritningarna gjordes av arkitekt Tommy Eriksson. Två år senare fick man tillstånd att så in ett antal grusbelagda ytor på Norra kyrkogården. Det handlade främst om grusbelagda ytor i anslutning till kapellet, en mindre gång i kvarter 10 samt ett antal gravplatser i kvarter 2 och 3. På den äldre delen av kyrkogården gavs 1999 tillstånd till att i en del av kvarter 2 anlägga urngravar istället för kistgravar. I kvarteret planterades hängalmar. År 2002 stängdes en av Norra kyrkogårdens ingångar i sydväst och en häck av tuja planterades. Skogskapellet renoverades 2004 och anpassades för att även kunna användas för icke kristna begravningar. Det var i samband med denna renovering som byggnaden bytte namn till Skogssalen. Samma år gavs tillstånd till att i kvarteren 21 och 23 iordningställa gravvårdar av sten och glas samt stenpollare av granit som kan delas av flera familjer. Året därpå gavs tillstånd att plantera rhododendron vid infarterna till kvarter 2 på Norra kyrkogården. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar kyrkoarkiv, förvarat i landsarkivet i Vadstena Kalmar kommuns arkiv Kalmar konstmuseums J. F. Olson-samling Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammarskiöld, Hans m.fl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling - Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Hammarström, Inger (red), Kalmar stads historia III, Karlshamn 1984 Kaibjer A, Koch E. Och Schött L (red), Stadsfullmäktige i Kalmar 1863-1962, Kalmar 1962 Karlsmo, Emelie, Rum för avsked, Riga 2005 Klintborg Ahlklo, Åsa, Mellan trädkrans och minneslund. Svensk kyrkogårdsarkitektur i utveckling 1940-1990, Borås 2001 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Wadsjö, Harald (red), Gravkonst, Lund 1930 Wadsjö, Harald (red), Kyrkogårdskonst, Stockholm 1919 Muntliga uppgifter trädgårdingenjör Birgitta Linåker, arbetsledare Ove Nilsson och kyrkogårdsarbetare Leif Jungskär. |
