Stäng fönster Emmaboda kn, BEGRAVNINGSPLATSEN 1 EMMABODA BEGRAVNINGSPLATS
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| När beslutet om att bygga ut församlingshemmet till kyrka hade tagits var det logiskt att också börja planera för att anlägga en kyrkogård. Lämplig mark fanns dock inte i direkt anslutning till kyrkan varför man istället anlade en begravningsplats ca ½ km nordost om kyrkplatsen. Marken donerades till församlingen av kommunen. Marken var inköpt av kronogården Grimmansmåla och omfattade 5000m². Under en tid fanns också ett område i Kimbramåla som alternativ men i december 1939 avgjordes frågan i kommunfullmäktige och man valde då Grimmansmåla. Förslaget till kyrkogårdens utformning ritades av arkitekten Sven Ivar Lind. Arkitekten Sven Ivar Lind var en av Sveriges ledande arkitekter i mitten av 1900-talet. Han levde 1902-1980 och var bl.a. professor i arkitektur och under en period slottsarkitekt vid Stockholm slott. Bland de byggnader som han arbetade med finns flera kraftstationer med tillhörande samhällen, Råsunda fotbollsstadion, Stadsarkivet på Kungsklippan i Stockholm och restaurang Byttan i Stadsparken i Kalmar. Arbetet med Stadsarkivet övertog Lind efter en av Sveriges främsta arkitekter, Gunnar Asplund, då denne avled. Lind hade i flera år varit Asplunds medarbetare. Gunnar Asplund ritade tillsammans med arkitekten Sigurd Lewerentz Skogskyrkogården i Enskede som kom att stå som förebild för en ny typ av kyrkogårdsanläggningar i Sverige. Uppdraget hade utlyst i form av en arkitekttävling som Asplund och Lewerentz vann 1915. Resultatet, Skogskyrkogården, klassas idag som en viktig milstolpe i modern svensk landskapsarkitektur. De båda arkitekternas ambition när det gällde landskapets utformning var att göra så lite som möjligt. Gångar, terrasser m.m skulle understryka det naturliga landskapet, inte behärska det. Man använde sig också av ett nordiskt växtmaterial med mycket tall och björk. Eldbegängelserörelsen var vid den här tiden på frammarsch och en av förutsättningarna för anläggandet av Skogskyrkogården i Enskede var att man skulle bereda rum för den typen av gravplatser. Någon typisk skogskyrkogård kan Emmaboda kyrkogård inte sägas vara. Här finns mera av traditionellt utformade kyrkogård med ett effektivt utnyttjande av marken, tydliga kvartersindelningar samt mycket tuktade häckar och trä. Arkitekten har dock använt sig av platsen topografi för att skapa en intressant anläggning. Ritningarna över kyrkogården från 1940 visar att hela det område som idag omfattar kyrkogården var planlagt. Åldern på gravvårdarna visar dock att det var kvarteren A-D samt F som först togs i bruk. På ritningarna finns också markerat placeringen för ekonomibyggnader, bisättningskällare och kapell. Det sistnämnda kom dock aldrig att byggas. Redan då kyrkogården stod klar fanns en eldbegängelseförening i Emmaboda och platser för urngravar iordningställde i kvarter F. Dessa gravplatser var försedda med en kammare av cement över vilken en liggande gravvård placerades. Fler av dessa urnkammare finns kvar än idag. Eldbegängelseföreningen leddes av Gustaf Ahl vilken är en av dem som ligger begrav i kvarter F. Arbetet med den nya kyrkogården utfördes av Vägbyggnadsfirman Bröderna Hansson. I kyrkogårdens sydöstra hörn byggdes en stiglucka i nationalromantisk stil med murar och ett gavelröst av svartmålat trä. Stigluckans tak belades med spån. Portarna dekorerades med svarvade spolar och ett skuret galler. I Carl Ågrens bok om Emmaboda sägs att den nya kyrkogården fick en entré ritad av fabrikör Arvid Svensson. I ATA finns dock ritningar för stigluckan och där anges Sven Ivar Lind som upphovsman. Kanske bekostades bygget av fabrikör Svensson och där av förväxlingen. Kyrkogården invigdes i september 1941 av kontraktsprosten Arnold Thörn. Ett par månader senare invigdes den nya kyrkan. Sju år senare, 1948, byggdes ett bårhus på kyrkogården. Det ritades av arkitekterna Paul Boberg och Jörgen Jörgensen. Arbetet utfördes under ledning av byggmästare Erik Johannesson. Vid bårhuset anlades också en plats för uppställning av kistor. Sluttningen bakom platsen belades med kalkstensplattor och buskar planterades. Av detta kan man idag ännu se spår men planteringarna underhålls inte längre. En utvidgning av kyrkogården ska ha gjorts 1961. Troligen menar man med detta att ytterligare ytor på kyrkogården ställdes i ordning och togs i bruk. Det nya området motsvara kvarter E. Kvarterets form och avgränsning är den samma som på Sven Ivar Linds ritningar från 1940-talet men nu anläggs ett system av rygghäckar. Mitt i kvarter E skapades också en anläggning som fick namnet Jesu kropp. Från en springbrunn i kalksten utgår häckar av avenbok i form av ett kors. På de östra och västra ”korsarmarna” markeras Jesu sår med höga pelarklippta avenbokar. Vem som ritade den här anläggningen är inte känt. Arbetsbeskrivningen från 1961 är signerad av en H Hast. Den nya delen invigdes av kontraktsprosten Gustaf Pontén. Vid samma tillfälle invigdes också ett kors av granit på kyrkogårdens ceremoniplats. Det är tillverkat av Svensson&Söner AB, en av Emmabodas stenindustrier som bl.a. producerar gravvårdar. Under 1960-talet påbörjades också arbetet med att så in de gravplatser i kvarteren A-C som var belagda med grus samt grusgångarna i kvarter E En minneslund anlades och togs i bruk 1985. Minneslunden anlades av kyrkans anställda utan ritningar. Den har med tiden vuxit ut och fått en mera anlagd form än den från början hade. Efter tillstånd 2001 förändrades kvarter J som tidigare inte använts. Ritningarna gjordes av Landskapsarkitekterna, Växjö – Kolla!!!! Kvarteret delades i tre delar. Norra och södra delen av kvarteret har planlagts för kistgravar i ryggställda rader vända åt öster eller väster. I mitten gjordes en rundel med fontän. Under 2006 har den stenmur som avgränsar kyrkogården i öster lagats med cement och kalkstensplattorna som avtäcker muren har justerats. |
