Stäng fönster Svenljunga kn, BRATTEBORG 1:9 STRÖMSFORS KRAFTVERK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Lite brukshistoria Efter att Anders Josef Larsson köpt fallrätter utmed Assman anlade han 1859, tillsammans med brodern Salomon, ett järnbruk under namnet Ströms Fabriks Bolag med syfte att färska tackjärn till smidbart järn. Företaget uppförde bland annat smedja med en Franche-Comté-ugn, mjölkvarn, manbyggnad och arbetarbostäder. Järnbruksverksamheten hade inte så stor framgång och Salomon, som också var delägare i Limmareds glashytta, kom med idén att Limmareds glasbruk skulle köpa bruket i Strömsfors för att anlägga en glashytta där. Så skedde och affären genomfördes 1871 varpå man redan ett år senare startade glasblåsningen. Glastillverkningen vid bruket blev aldrig någon succé och i mitten av 1878 lades verksamheten ned. Brukets produktion av järnprodukter fortsatte dock och bland annat tillverkades olika typer av jordbruksprodukter. Efter Salomons bortgång 1881 kom, genom boupptäckning, Strömsfors bruk åter till familjen och två av sönerna, Oskar och David, övertog bruket och började utveckla och tillverka maskiner för träbearbetning. År 1888 köpte bröderna, tillsammans med ingenjör Birger Strömqvist, Borås Mekaniska Verkstad för att öka produktionen av träförädlingsmaskiner. Man köpte även upp verktygsmaskiner från det konkursdrabbade Wenersborgs Mekaniska Verkstad. Bruket växte och mer mark köptes in. En ny gjuteribyggnad uppfördes 1890 och 1896-97 byggdes maskinverkstaden. Affärerna vid bruket gick bra ända fram till slutet av 1800-talet då konkurrensen på marknaden börjat hårdna. År 1892 upphörde stångjärnstillverkningen och allt fokus koncentrerades till produktionen av maskiner för industrin. I strävan efter nya produkter att framställa kom 1913 en släkting till ägarna Nylander, ingenjör Högfeldt, med en idé till en automatisk maskin för tillverkning av pappersaskar till cigaretter. Tillverkning och försäljningen av maskinen fortgick, både inom landet och utomlands, fram till mitten av 1920-talet. Richard Högfeldt hade redan påbörjat en vidareutveckling av den maskinen vilket resulterade i den mer framgångsrika etikettmaskinen för flaskor, vilken fick namnet Svenske. Denna helautomatiska maskin dominerade framför allt den svenska marknaden under lång tid men gick även på export världen över. Tillverkningen av Svenske var nu även den dominerande tillverkningen på bruket och pågick ända fram till slutet av 1960-talet. Efter Oskars och Davids bortgång (1920 och 1936) ärvdes bruket av brorsonen Axel som i stort sett bara kom att förvalta bruket utan att vidareutveckla tillverkningen i någon större utsträckning. Han drev bruket fram till sin bortgång 1965 då sonen Axel-Uno tog över. Produktionen vid bruket hade försvagats efter andra världskriget och detta, tillsammans med bristande intresse i bruksledningen, ledde fram till nedläggning av Strömsfors bruk i början av 1970-talet. Nutid Byggnaden som idag inrymmer Strömsfors kraftverk uppfördes i under åren 1933-35. Tidigare fanns det tre vattenhjul som genererade elektricitet till verkstaden på bruket. I den västra delen av byggnaden, som är tillbygd senare, inrymdes en tid en frivilligbrandkår och en allmän tvättinrättning. I närområdet runt bruket finns idag bland annat disponentvillan, maskinverkstaden, kapellet, kvarnen och gjuteriet, som revs någon gång på 1970-talet. Den före detta mangårdsbyggnaden, som flyttades till norra sidan ån, finns också bevarad. Källor Ägarna, muntligen samt tillhandahållna dokument. Strömsfors bruk, En byggnadsinventering av ett brukssamhälle i Svenljunga kommun. Karin Lundberg, 2004 Informant Bengt Spade Länsstyrelsens WebbGIS-karta www.stromsforsgruppen.se |
