Stäng fönster Svenljunga kn, BRATTEBORG 1:9 STRÖMSFORS KRAFTVERK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Åren 1856 och 1857 förvärvade Gustaf Lindqvist, Uddebo och Anders Josef Larsson, Ljungsnäs mark på båda sidor om Strömmens vattenfall i Assman, mark som tidigare tillhört Landbogården och Lilla Svinåsa. På Assmans södra sida låg en kvarn vilken man avsåg att ersätta med en ny kvarn. Den nya kvarnen skulle uppföras längre upp i fallet i närheten av en äldre kvarnplats. Kort därefter överläts köpet till Ströms Fabriks AB, sedermera Strömsfors AB. Ordförande och disponent i Ströms Fabriks AB var till en början Fredrik Brusewitz, Limmareds glasbruk, enligt samtida lantmäterihandlingar. Det var emellertid Anders Josef Larsson som var den drivande kraften vid Strömsfors. Något år senare anlades en smedja med stångjärnshammare samt knipp- och spikhamrar. Anläggningen fick namnet Strömsfors Bruk. Kraften i Assman togs tillvara genom anläggandet av en damm. Assman var här delad i två fåror, åtskilda av en ö. Den södra fåran kom att tjäna som kraftkanal med två fall. Vid det övre fallet anlades kvarn och såg som drevs med tre vattenhjul. Vid det nedre fallet anlades stångjärnshammare och manufakturverk som drevs med tre vattenhjul. Utöver verksbyggnaderna uppfördes en herrgårdsbyggnad, arbetarbostäder och ekonomibyggnader. Anders Josef Larsson flyttade till herrgården i Strömsfors där han verkade som bruksbolagets direktör. Rörelsen kom 1871 i Limmareds glasbruks ägo som anlade en glashytta på Assmans norra sida. Järnhanteringen drevs parallellt och utvecklades med tiden mot verkstadsindustri. År 1880, efter att glashyttan lagts ner, uppfördes ett gjuteri med tillhörande bearbetningsverkstad på platsen för nuvarande kraftstation. På bruket tillverkades bland annat delar till kvarnar, cirkelsågverk och axlar för vagnar. Vid 1880-talets början övertog Anders Josef Larsson brorssöner verksamheten vid Strömsfors Bruk, ingenjörerna Oskar och David Nylander. Tillverkningen inriktades mot maskintillverkning och med tiden upphörde produktionen i den gamla smedjan. År 1888 införlivades Borås Mekaniska Verkstad i rörelsen. Ett par år senare förvärvades mark väster om bruket där med tiden ett nytt gjuteri anlades. Åren 1896–1897 uppfördes den verkstadsbyggnad som står här än idag. Liksom tidigare drog man nytta av vattenkraften i Assman. Vid sekelskiftet 1900 var anläggningens utrustad med turbiner som drev maskiner och en generator för elektrisk belysning. En generator ska ha installerats redan 1889. Enligt en brandförsäkringshandling från 1905 var generatorn placerad i ett dåvarande magasin i trä, ovanpå ”turbinhuset”, på samma plats där kraftstationen står idag. I en handling från 1918 beskrivs byggnaden som ”elektricitetsverk”. Det tycks nu ha varit fråga om en mindre byggnad belägen mellan kanalen och ån. Strömfors är upptaget i en förteckning över elektriska anläggningar i Älvsborgs län 1926 med en installerad generatoreffekt på 30 kVA. Anläggningen producerade likström. Vid 1930-talets början användes hälften av den utvunna kraften för att driva två elektriska generatorer, en för belysningsändamål och en för kraftöverföring till sekundära elmotorer. På bruket tillverkades vid denna tid bland annat träförädlingsmaskiner, förpacknings- och etiketteringsmaskiner, kvarn- och sågverksmaskiner, maskiner för trämassefabriker, handelsgjutgods m.m. Planer på ett nytt kraftverk fanns redan några år in på 1920-talet. Genom en vattendom i mars 1925 erhölls tillstånd att uppföra en ny dammbyggnad, kraftstation och avloppskanal samt att upprensa Assman uppströms dammen och riva ut två befintliga dammar med kvarn och såg. Det skulle emellertid dröja ända till åren 1933–1935 innan dammbyggnaden och kraftstationen färdigställdes. Kraftstationen uppfördes vid den befintliga kraftkanalen. Senare skedde en utbyggnad mot norr, troligen på 1940-talet, med en större tillbyggnad som inrymt brandkår och en allmän tvättinrättning. I anslutning till kraftverksbygget uppfördes ny kvarn och ny såg på området med eldrift. I samband med dammbygget tillkom en ny tilloppskanal genom att den befintliga kanalen byggdes på. Påbyggnaden syftade till att höja vattennivån vid fallets nedre del till samma nivå som vid fallets övre del. Arbeten utfördes även avseende utloppskanalen. Arbetet ska ha utförts med brukets egen personal. Vid tiden för vattendomen planerades för ett aggregat med möjlighet att utöka kapaciteten med ytterligare ett aggregat. Enligt uppgift installerades redan från början två aggregat. Åtminstone den ena turbinen tillverkades vid Borås Mekaniska Verkstad. Kraften användes i sin helhet för brukets behov. År 1939 förstärktes tilloppskanalen invändigt med platsgjuten betong efter ett läckage. År 1936 övertogs rörelsen av Oskar och Davids brorson Axel Nylander som dessförinnan varit VD för Borås Mekaniska Verkstad. Axel Nylander drev bruket i ca 30 år innan det vid mitten av 1960-talet övertogs av sonen Axel- Uno Nylander. Verksamheten var nu inte i närheten av vad den varit och i början av 1970-talet lades bruket ner. Runt slutet av 1990-talet revs den tidigare gjuteribyggnaden och senare en kontorsbyggnad vilken var belägen på den gamla hammarsmedjans plats i anslutning till verkstadsbyggnadens östra gavel. År 2003 tog nuvarande ägaren över kraftverket och verkstaden intill med tillhörande smedja, k0ntor och såghus. Genom Strömsfors har det även bedrivits flottning. Från en besiktning 1890 finns uppgifter om en 20 meter lång och 2,5 meter bred ”slussränna”. I den senare kraftverksdammen anordnades ett särskilt utskov för flottningen. |
