Stäng fönster Vårgårda kn, HJULTORP 3:1 HJULTORPS KVARN OCH KRAFTVERK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Vid Hjultorps strömmar har det enligt uppgift funnits kvarnarverksamhet så långt tillbaka som till slutet av 1400-talet. Under 1700 och 1800-talen beskrivs, förutom det stora antalet kvarnar, också benstampar och sågverk. Mot slutet av 1700-talet beslutas att tre skvaltor ska byggas samman till en större kvarn vid Hjultorps strömmar. På grund av dålig vattentillgång med en för liten damm var verksamheten mycket sparsam. Det var först under 1840-talet när Fredrik Sundler, innehavare av Vårgårda Herrgård, tog över kvarnen som det vände. Sundler lät installera en, för tiden, modern rens-och blåsmaskin. Glädjen blev kortvarig för bara några år senare, på 1850-talet, brann kvarnen delvis ner. År 1859 förvärvade Aron Heyman Vårgårda Herrgård. Aron var en driven man som blev viktig för utvecklingen av bygden och industrialiseringen av Vårgårda samhälle. Han drev Hjultorps kvarn men lät också anlägga en kultorvsfabrik 1871. Redan 1875 lades fabriken ner och ersattes av Vårgårda tegelbruk 1876 som efter ombyggnad 1915 var verksamt fram till det ödelades i en brand 1959. Det som främst kännetecknar Aron Heyman är uppförandet av Vårgårda kvarn 1871 vilken blev landets första tillverkare av havregryn. Kvarnverksamheten byggdes till, produkterna utvecklades och företaget blev mest känt för sina ångpreparerade havregryn och sitt puffade ris. Verksamheten drevs framgångsrikt under familjen Heymans ledning fram till 1957 då kvarnen bytte ägare. Tillverkningen av puffat ris och vete, havregryn samt djurfoder fortgick fram till 2000 då verksamheten i kvarnen lades ner helt. Källor Ägaren Vårgårda kvarn, kulturhistorisk utredning, Regionmuseum Västra Götaland, 2006. Wårgårda förr i tiden, Bildhäfte utgivet av Vårgårda fotoklubb, Nr 6, 1976. En omväg till Mior, Åke Carlsson och Claes Siöstedt Länsstyrelsens WebbGIS-karta |
