Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Aneby kn, ANEBY 1:516 ANEBYS KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Begravningsplatsen i Aneby har en jämförelsevis kort historia. Anlagd 1925 är den en av de
yngsta begravningsplatserna i länet. Grunden till Aneby samhälle lades när järnvägen drogs
förbi och en station anlades vid Anebys säteri, den enda herrgården i socknen Bredestad. I början
av 1900-talet började samhället växa och 1917 antogs den första stadsplanen, med breda och
raka gator i ett rutnätssystem. Ägaren till säteriet, A
P Andersson, hade redan stakat ut tomter för
försäljning samt en tomt avsedd för begravningsplats
som han skänkte bort.
1922 lämnade Bredestads församling ett ritningsförslag
till kyrkogård i Aneby efter ritningar
av A V Olsson i Tranås. Ritningar bearbetades av
byggnadsstyrelsens arkitekt Ove Leijonhufvud,
men möttes av klagomål från grosshandlare E.
Nicklasson. Ritningarna omarbetades igen, denna
gång av Harald Wadsjö som har beskrivits som
nydanaren inom svensk kyrkogårdskonst. Wadsjö
ritade förslaget 1924 och kyrkogården har i stort
sett också uppförts efter dessa ritningar.
I Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild
som Eksjö-Nässjö och Sävsjöortens tidningar gav
ut 1930 ges en kort beskrivning av den nyanlagda
begravningsplatsen. Den har då endast till viss del
tagits i bruk, ett trettiotal ligger begravda på kyrkogården
vid denna tid. Utsikten beskrivs som ståtlig,
med vyer över stationssamhället och landskapet.
Kyrkogården beskrivs som prydlig och välordnad, med breda anlagda gångar som delar upp
platsen i regelbundna kvarter och i olika terrasserade plan. Högst upp ligger en öppen plats
varifrån kyrkogården sluttar åt alla håll. Kyrkogården är omgärdad av en mur med smidda
grindar i porten. Öster om platån beskrivs en barriär av tallar och framför den en naturlig bautasten.
När beskrivningen ovan gjordes 1930 fanns inga byggnader på begravningsplatsen. 1934
föreslog kyrkostämman att låta bygga ett bårhus samt en redskapsbod. Bårhuset skulle delvis
grävas ned i backen i norra delen, och redskapsboden skulle placeras på södra delen. Ritningarna
godkändes inte av byggnadsstyrelsen som med tydligt funktionalistiska argument
förkastade bårhusets onödiga
kolonner. Under tiden som
förslaget omarbetades
ändrades församlingens
önskemål och istället lämnade
man in ett nytt förslag 1938,
nu i form av en klockstapel
med kombinerat bisättningsrum.
Bisättningsrummet
ansågs som ett provisorium i
väntan på ett ordentligt
begravningskapell, men kunde
ekonomiskt försvaras ändå
tack vare att det byggdes
samman med klockstapeln.
1958 uppfördes Anebys
egen kyrka, på grannfastigheten
bredvid kyrkogården. Kyrkobygget hade initierats redan 1925 av Oscar Granström genom
bildandet av Aneby kyrkobyggnadskommitté. 1997 byggdes kyrkan om och fick då ett nytt
kyrkorum.
Några ändringar på kyrkogården som gjort avtryck
i genomgångna arkiv efter detta har inte hittats,
mer än underhållsåtgärder på klockstapeln, denna
ströks med tjära samt reparerades 1999. Förändringar
som ändå är märkbara är t ex igensådda grusgångar,
nyplanteringar i form av en rönnallé långs mittgången.
Bland de mer påtagliga ändringarna märks
minneslunden i nordöstra hörnet, med närliggande
platser även för urngravar och vanliga gravar.