Stäng fönster Aneby kn, ANEBY 1:516 ANEBYS KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Begravningsplatsen i Aneby har en jämförelsevis kort historia. Anlagd 1925 är den en av de yngsta begravningsplatserna i länet. Grunden till Aneby samhälle lades när järnvägen drogs förbi och en station anlades vid Anebys säteri, den enda herrgården i socknen Bredestad. I början av 1900-talet började samhället växa och 1917 antogs den första stadsplanen, med breda och raka gator i ett rutnätssystem. Ägaren till säteriet, A P Andersson, hade redan stakat ut tomter för försäljning samt en tomt avsedd för begravningsplats som han skänkte bort. 1922 lämnade Bredestads församling ett ritningsförslag till kyrkogård i Aneby efter ritningar av A V Olsson i Tranås. Ritningar bearbetades av byggnadsstyrelsens arkitekt Ove Leijonhufvud, men möttes av klagomål från grosshandlare E. Nicklasson. Ritningarna omarbetades igen, denna gång av Harald Wadsjö som har beskrivits som nydanaren inom svensk kyrkogårdskonst. Wadsjö ritade förslaget 1924 och kyrkogården har i stort sett också uppförts efter dessa ritningar. I Våra kyrkor och griftegårdar i ord och bild som Eksjö-Nässjö och Sävsjöortens tidningar gav ut 1930 ges en kort beskrivning av den nyanlagda begravningsplatsen. Den har då endast till viss del tagits i bruk, ett trettiotal ligger begravda på kyrkogården vid denna tid. Utsikten beskrivs som ståtlig, med vyer över stationssamhället och landskapet. Kyrkogården beskrivs som prydlig och välordnad, med breda anlagda gångar som delar upp platsen i regelbundna kvarter och i olika terrasserade plan. Högst upp ligger en öppen plats varifrån kyrkogården sluttar åt alla håll. Kyrkogården är omgärdad av en mur med smidda grindar i porten. Öster om platån beskrivs en barriär av tallar och framför den en naturlig bautasten. När beskrivningen ovan gjordes 1930 fanns inga byggnader på begravningsplatsen. 1934 föreslog kyrkostämman att låta bygga ett bårhus samt en redskapsbod. Bårhuset skulle delvis grävas ned i backen i norra delen, och redskapsboden skulle placeras på södra delen. Ritningarna godkändes inte av byggnadsstyrelsen som med tydligt funktionalistiska argument förkastade bårhusets onödiga kolonner. Under tiden som förslaget omarbetades ändrades församlingens önskemål och istället lämnade man in ett nytt förslag 1938, nu i form av en klockstapel med kombinerat bisättningsrum. Bisättningsrummet ansågs som ett provisorium i väntan på ett ordentligt begravningskapell, men kunde ekonomiskt försvaras ändå tack vare att det byggdes samman med klockstapeln. 1958 uppfördes Anebys egen kyrka, på grannfastigheten bredvid kyrkogården. Kyrkobygget hade initierats redan 1925 av Oscar Granström genom bildandet av Aneby kyrkobyggnadskommitté. 1997 byggdes kyrkan om och fick då ett nytt kyrkorum. Några ändringar på kyrkogården som gjort avtryck i genomgångna arkiv efter detta har inte hittats, mer än underhållsåtgärder på klockstapeln, denna ströks med tjära samt reparerades 1999. Förändringar som ändå är märkbara är t ex igensådda grusgångar, nyplanteringar i form av en rönnallé långs mittgången. Bland de mer påtagliga ändringarna märks minneslunden i nordöstra hörnet, med närliggande platser även för urngravar och vanliga gravar. |
