Stäng fönster Tranås kn, ÄNGARYD 4:1 TRANÅS NYA GRIFTEGÅRD
Anlaggning - Historik
Historik |
---|
Griftegårdens historik Med grundandet av köpingen uppstod önskemål om en egen begravningsplats, emedan man fann vägen till Säby för lång. I stadsplaneringen inkorporerades förslag om detta. Med hänsyn till hälsovårdsstadgan fick begravningsplatsen läggas utanför tätbebyggelsen. Detta för att minska risken för smittspridning. 1884 inköpte köpingen ett markområde söder om dåvarande tätorten. Griftegården anlades 1885. I samband med detta överfördes begravningsverksamheten från Säby församling till den borgerliga köpingen. Även idag är Tranås borgerliga kommun ansvarig för begravningsverksamheten i staden, vilket bara har sin motsvarighet i Stockholm. Till följd av den kraftiga folkökningen uppstod snabbt behovet av en ny begravningsplats. Denna kunde ej läggas i anslutning till den befintliga emedan denna redan blivit kringbyggd med villor. Plan över en ny kyrkogård upprättades 1910 av länsträdgårdsmästare Carl Hansson. Denna visar en symmetrisk uppbyggnad med fyra likstora kvadratiska kvarter och längs muren en rad med familjegravar. De rätvinkliga grusgångarna kantas av trädrader och bildar alléer. Åt norr vidtar en mer natur- eller parkbetonad del med asymmetriska böjda gångsystem och friväxande träd. Tanken var att placera ett gravkapell som fond i slutet av den centrala allé som skulle mynna ut i detta område. Något sådant kom inte till stånd på griftegården förrän på 1980-talet. Bl.a. ritade arkitekt Johannes Dahl, Tranås, ett förslag till gravkapell i utpräglad 1920-talsklassicism. Bortsett från gravkapellet kom Hanssons plan att i huvudsak följas vid anläggandet 1911-13. Ett förslag till utvidgning lades fram 1936, men tycks ej ha kommit till utförande. Eventuellt var det den norra, skogskyrkogårdsbetonade delen från 1910 som då fullbordades i modifierad tappning. Gravarna i denna del är från den aktuella tiden och framåt. Detta antagande stöds också av det faktum att Kungliga byggnadsstyrelsen i sitt avslag hänvisade till 1910 fastställt förslag. Sannolikt tillkom då den ekonomigård som fram till 1976 fanns i västra änden av detta område. Länge fanns önskemål om anläggande av urnlund och krematorium. Vidare behövdes på 1950- talet ytterligare en utvidgning. Så småningom lyckades man koppla samman båda ambitionerna, med den modifieringen av krematoriet/gravkapellet uteslöts även denna gång. Stadsträdgårdsmästare Nils Örnefeldt upprättade ett något knapphändigt förslag 1955 som ej godkändes. Det slutgiltiga förslaget lades fram 1960 och var upprättat av griftegårdsföreståndare Sune Axelsson. Utvidgningen skulle ske längs griftegårdens östra sida. För detta krävdes vissa uppfyllningsarbeten och Byggnadsstyrelsen var skeptisk till markens lämplighet i sitt tillstyrkande 1961, arbetena var dock redan påbörjade. Man strävade efter en ”smidig övergång” mot gamla delen. Till sin södra hälft utformades utvidgningen i överensstämmelse med den gamla genom stramt kvadratiska gravkvarter. Dock strävade man inom dessa efter ”att försöka få mindre enheter så att man ej känner av den massanhopning av gravar, som stora gravkvarter inger den besökande. Genom att alla kvarter blir gräsbesådda förstärker detta intrycket av lugn och stillhet över anläggningen.” Medelst häckar och friväxande träd skulle ”en lagom och behaglig brytning” skapas mot den ”strama uppläggningen i övrigt”. Den norra delen projekterades som ett urngravskvarter, vilket genom sina rundade former och inslag av friväxande träd och buskar skulle ansluta till motsvarande parti på gamla delen. Detta grundade sig i stort på Örnefeldts tankar från 1955 där man skulle tillvarata områdets ”naturliga skönhet”. Upplägget följdes med några undantag i planteringarna. Vid detta tillfälle tillkom även ekonomiplatser inhägnade av låga granitmurar, även på gamla delen. Delvis ordnades gravplatsindelningen först på 1970-talet. 1977 uppfördes personal- och förrådsbyggnader utanför griftegårdens norra del. Någon gång efter 1960 igenlades de inre, nord-sydliga grusgångarna i kvarter B. 1981 godkändes en utvidgning åt väster ritad av Stig Lago och Karlheinz Schied. Denna inkorporerade utöver vanliga rader av kistgravar även en minneslund, asklund och områden med urngravar. 1981-82 kompletterades anläggningen med Ängarydskapellet som rymmer krematorium, ceremonisal och sedan 1984 även griftegårdsexpedition. Byggnaden är ritad av Helmer Flensborns arkitektkontor AB. På 1990-talet anlades ett muslimskt gravkvarter i södra delen av minneslunden. Kring 2000 anlades ytterligare ett urngravskvarter, kallat ”Bäcken”, norr om minneslunden. Vid okänt tillfälle har alla grusbäddar och ramar inom griftegårdens äldre del slopats och grusgångarna med få undantag asfalterats. Troligt är att dessa stora förändringar genomförts i samband med utvidgningarna 1962 eller 1981. Händelsehistorik 1910 Plan över plantering till ny kyrkogård till Tranås köping av länsträdgårdsmästare Carl Hansson (JLST) 1911-13 Nya griftegården anläggs (JLST, JLM) 1936 Förslag till utvidgning. (JLST) 1961 Förslag godkänns om utvidgning åt öster, projekterat av griftegårdsföreståndare Sune Axelsson. (JLST, Griftegårdsförvaltningen) 1981 Förslag godkänns om utvidgning åt väster med bl.a. minneslund, projekterat av Stig Lago och Karlheinz Schied. (JLST, Griftegårdsförvaltningen) 1981-82 Ängarydskapellet uppförs efter ritningar av Helmer Flensborn arkitektkontor AB. (JLST) 1990-2000 Muslimskt gravkvarter och nytt urngravsområde anläggs. (Griftegårdsförvaltningen) |