Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, BEGRAVNINGSPLATSEN 1 MJÖLBY GRAVKAPELL

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek.
Kyrkogårdens läge gör att platsen varit attraktiv för människor långt innan den blev
använt till sitt nuvarande syfte. Det äldsta spåret är en trindyxa av grönsten, som
hittades intill den gamla vägen mot Egeby 1960. Yxan torde vara 7-10 000 år gammal.
Kyrkogården anlades i slutet av 1800-talet, det exakta invigningsåret finns inte i
källorna men den äldsta gravvården är från 1883 vilket är en god indikator.
I och med stadens framväxt under mitten av 1900-talet blev kyrkogården med tiden allt
för trång och stor platsbrist förelåg under slutet av 1940-talet. Detta ledde till en
utrensning av gravvårdar som bitvis kom att bli omfattande.
1951 invigdes den första utvidgningen av kyrkogården. Den omfattar området med
kvarteren K-R.
1958 restes korset på andaktsplatsen inne på 1951-års kyrkogård.
Klockstapeln byggdes 1971 efter ritningar av Mjölbys stadsarkitekt Leif Hildeberg.
Tillstånd till utvidgning med skogskvarteret lämnades 1973 av Riksantikvarieämbetet.
1979 inköptes mark och 1982 genomfördes en arkitekttävlan vad gällde utformandet av
en ny kyrkogård norr om den befintliga. Tävlan gällde personal och ekonomiutrymmen
liksom ett nytt gravkapell och en ny kyrkogård. 1986 invigdes Egeby eller Norra
kyrkogården och samtidigt också de nuvarande ekonomibyggnaderna, medan
gravkapellet sköts på framtiden.
1982 genomfördes också en inventering av de gravplatser vilkas gravrätt gått ut. Ett
flertal äldre vårdar rensades i detta sammanhang åter ut. Gravvårdarna dokumenterades
och ett urval ställdes upp i ett ”museum” i södra delen av 1950-års kyrkogård.
Som stadskyrkogård har Mjölby nya kyrkogård liksom många andra drabbats av
skadegörelse. Så här stod det i tidningen den 2 dec 2003
”Skadegörelse på Mjölby kyrkogård
Ett 40-tal gravlyktor kastades på söndagskvällen ut på Skänningevägen från Mjölby
kyrkogård. Polisen betecknar det hela som gravskändning. De många ljusen och
lyktorna upptäcktes krossade och sönderslagna ute på vägen sent under söndagskvällen
och det hela polisanmäldes. När kyrkogårdsförvaltningens personal kom på
måndagsmorgonen syntes dock inget av förödelsen. Man förutsätter att polisen städat
upp efter skadegörelsen som rent formellt betraktas som gravskändning. Polisen har
ännu inga misstänkta och heller inga vittnen till det inträffade”
Flera arkeologiska undersökningar är utförda på kyrkogården. I samband med
utvidgningen 1950 undersöktes ett tidigare okänt gravfält med 25 gravare från
förromersk järnålder, dvs tiden närmast före Kristi födelse (Lindahl 1961). Tjugo av
gravarna undersöktes. Det var dels låga runda stensättningar, dels brandgropar med
enklare överbyggnader. Bland fynden fanns en halsring i brons. Inför den förnyade
utvidgningen 1970-71 genomfördes ytterligare undersökningar norr om den tidigare
undersökta ytan (Nilsson 1971). Bland annat undersöktes och restaurerades några gravar
i detta sammanhang.