Stäng fönster Mjölby kn, MJÖLBY 41:5 SÖRBY KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Det kan antas att kyrkogården anlades i anslutning till den tidigmedeltida kyrkan, eller fanns redan då den första stenkyrkan byggdes. Möjligen kan den betraktas som en fortsättning på det i norr belägna vikingatida gravfältet (RAÄ 44). Kyrkogårdens relativt ringa omfattning tyder också på att den aldrig blivit utvidgad. Inga rester av medeltidens eller den tidigare nya tidens begravningar finns bevarade idag. Däremot påträffades en runsten vid rivningen av kyrkan, den låg som tröskelsten med runorna nedåt. Stenen restes på kyrkogården Stenen är ristad i enklast möjliga stil och saknar drakhuvuden eller kors. Runorna är anbringade i ett enkelt skriftband i stenens utkant. Det går därmed inte att utröna om stenen är kristen eller hednisk. Texten lyder vigutr rishti stina thansi iftr …………. Rgut bruthur sin Vigot reste denna sten efter ……..got sin broder. Stenen bör ursprungligen har varit uppställd endera på gravfältet eller kyrkogården på en plats där dessa exponerar mot den viktiga smålandsvägen som förr strök inpå kyrkogårdens murar. Ingenting finns bevarat av medeltidens eller den tidiga nya tidens begravningsskick i socknen. Den äldsta bevarade gravstenen är rest över bonden Lars Nilson i Sörby 1638. Den står idag undanställd intill trädgårdsmaterialanläggningen längst i väster. 1791 revs Sörby kyrka, medan beslut fattades att kyrkogården fortsatt skulle vara i bruk. Dagens kyrkogårdsmur lär vara lagd med sten från den rivna kyrkan (Brogren 1915 s 28). Det är därför möjligt att den gamla kyrkogården ända fram till kyrkans rivning i likhet med den lilla ödekyrkogården i Näsby (Rystads pastorat var omgiven av trästaket. Att muren skulle vara lagd av sten från kyrkan motsägs av att stenen i muren består av lätt tuktad gråsten som verkar tillhuggen för tillfället. De två bevarade lantmäteriakter som finns bevarade och som är upprättade medan kyrkan var i bruk är från 1722 (arealavmätning) och 1770 (storskifte). Den första kartan visar en kyrkogård med samma utsträckning som idag och med en kraftigt markerad kyrkogårdsmur (eller plank). Kyrkan är symboliskt inlagd. Kartan från 1700 visar samma sak, men avbildar kyrkans västra gavel där den tycks ha en takryttare. Kyrkans klocka var uppsatt i en klockstapel som 1791 beslöts få stå kvar, till den inte gick att reparera mer. Detta skedde 1807 och klockorna flyttades då till Mjölby. Bland de undanställda vårdarna i väster finns tre stycken från senare delen av 1800- talet, varav två över medlemmar i familjen Svensson i Sörby. Den tredje är ett gjutjärnskors rest 1867 över P W Luthander. Av de gravvårdar som står på ursprunglig plats är den äldsta rest över J A Ahlm 1898. Övriga bildar en gles spridning över hela 1900-talet. |
