Stäng fönster Mjölby kn, MATHEM 1:29 M.FL. ÖSTRA TOLLSTAD KYRKOGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Enligt sockenhandlingar fanns en klockstapel på kyrkogården fram till mitten av 1700- talet då klockorna flyttades in i kyrkans torn. På en konceptkarta över prästgårdens ägor som upprättades i samband med storskifte 1797 finns en tydlig avbildning av kyrkogården. Den är rektangulär i nord/sydlig riktning, men något smalare än idag. Det finns en ingång i söder och en i norra delen av västra muren. Det rör sig troligen om stigluckor. I sydvästra hörnet är en byggnad inritad. Byggnadens funktion är okänd, men i ett sockenstämmoprotokoll från 1780- talet står det att man ska uppföra en kyrkobod med magasin. Det kan mycket väl vara den byggnad som är markerad på kartan. En karta över Fröstad by gällande enskifte och ägoutbyte 1820 visar fortfarande kyrkogårdens långsmala utsträckning, stigluckor och byggnaden i sydvästra hörnet. Från söder går en väg till den södra stigluckan. År 1823 skaffade man nya grindar till södra ingången. Årtalet ingår i grindarnas dekor liksom ACS och GE. Huvudfinansiär av grindarna var Adam CarlsSon och smeden hette Gustaf Esping. Han var smidesmästare till fler grindar, bl a till kyrkogården i Sjögestad. I en inventeringsrapport över kyrkogården i Östra Tollstad utförd av Jan Danielson och Per-Arne Ek finns en historik med uppgifter från bl a andra delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Enligt en uppgift från 1852 var kyrkogården så vattensjuk att den var otjänlig för jordfästningar. Samma år beslutar man att lik ska begravas ”i en linje närmast östra kyrkogårdsmuren” och flera av de framstående personerna inom sockenstämman antecknar sig för blivande gravplatser, t ex riksdagsman Anders Andersson, vars gravvård står kvar på ursprunglig plats (A 247, 248). En utvidgning åt väster av kyrkogården invigdes 1890. I samband med detta togs den nordvästra ingången bort. Den hade använts när begravning skulle ske i tysthet, bl a för ”självspillingar”. År 1900 beslutades att inköpa träd och plantera utmed korsgångarna. 1910 beslutades att under innevarande höst plöja upp gräsytorna på kyrkogården och under nästa år beså dem med en blandning av vicker och havre. Samma år antogs trädgårdskonsulenten Verner Bergströms förslag till planering av kyrkogården och man beslutade att gravbrev skulle anskaffas och i fortsättningen överlämnas vid köp av gravplats. Fotomaterialet över Östra Tollstad kyrkogård är tyvärr mycket sparsamt i jämförelse med andra kyrkogårdar. Det beror troligen på att kyrkogården inte ligger vid kyrkan. Vid mitten av 1940-talet var det aktuellt att bygga ett gravkapell på kyrkogården och ritningar var upprättade av arkitekt Johannes Dahl i Tranås, som bl a var ansvarig för flera kyrkorestaureringar. Man kunde inte enas om någon lämplig plats på kyrkogården och bygget genomfördes inte. Istället uppfördes ett bisättningsrum under muren till kyrkotomten, med ingång från kyrkans parkeringsplats. År 1946 indelades kyrkogården i två avdelningar; en allmän som var kostnadsfri och en med enskilda gravplatser. En gravkarta från 1943 visar att det redan fanns, eller var planerat för, ett kvarter för ensamgravar, nuvarande kvarter E. Av kartan framgår även att det bara fanns två gravar utmed mittgången; en i nuvarande kvarter B och en i kvarter D. En ingång är markerad i östra muren – mot prästgården. Däremot finns inte dagens muröppning i väster. År 1947 invigdes minnesstenen över den gamla kyrkan och den levererades av Granitaktiebolaget C A Kullgrens Uddevalla. I slutet av 1940-talet eller början av 1950- talet anlades branddammen söder om kyrkogården. År 1950 köpte man till mark väster om kyrkogården av Vifolka kommun. Vid mitten av 1950-talet anlades allévägen mellan kyrkan och kyrkogården i samband med planering av bisättningsrum under kyrkotomtens mur och anläggande av parkeringen norr om kyrkan. Ritningen är stämplad ”Östergötlands läns hushållningssällskap”. År 1965 upprättades ett förslag till ändring av kyrkogården som innebar att grusgravar skulle tas bort liksom vartannat träd runt kyrkogården. 1969 beslutades att grusgravarna på kvarter B skulle blir gräsgravar. En besiktning av kyrkogårdens sydöstra del gjordes 1969, då man hade påträffat en stenhäll som kunde vara från den gamla kyrkan. Kyrkvaktmästaren berättade att han ofta stötte på tegel- och murbruksrester när han grävde gravar inom området. På den ritning som hör till besiktningen kan man se att gravhällen från 1600-talet som idag står i kyrkogårdens nordöstra hörn då stod i kvarter B, det sydöstra kvarteret. Enligt ett beslut 1973 skulle de vita träkorsen och Nisse- Jons kors målas. Det innebär att vita träkors fortfarande fanns kvar, vilket inte är fallet idag. År 2000 flyttades fyra gravvårdar av kalksten från första halvan av 1600-talet in i kyrkans vapenhus. De stod tidigare uppställda på kyrkogårdens norra del och var skadade genom bl a spjälkning. År 1999 anlades minneslunden väster om själva kyrkogården. |
