Stäng fönster Värmdö kn, GUSTAVSBERG 1:111 M.FL. HÄSTHAGEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Den terränganpassade bebyggelsen med hus i park utvecklas till sin fulländning i Hästhagens bostadsbebyggelse, planerat av Olof Thunströms i KF:s regi. Det relativt kuperade Hästhagen bebyggdes ut i flera etapper under åren 1940 – 1951. Stadsplanen för området upprättades 1948 av Olof Thunström och Kurt Hollstrand. Området var ursprungligen bilfritt med enbart gångvägar fram till husen och trafikleder dragna runt om bebyggelsen. Byggnaderna är genomgående uppförda i gult fasadtegel med skiftande nyanser med undantag för de sex hus vid Hästskovägen och lamellhus utefter Trallbanevägen som har rött fasadtegel. Byggnaderna i området hålls samman med sakliga avskalade arkitekturen och där det gula teglet får framträda. Få detaljer utmärker byggnaderna så som indraget väggparti vid balkonger och entréer och det utskjutande perspektivfönstret. Punkthusen, delvis upplyfta på pelare utmed Gamel Svartens väg är de mest arkitektoniskt intressanta byggnaderna i området. Idén med hus på pelare är främst inspirerade av Le Corbusiers flera välkända projekt, men även samtida svenska projekt som Sven Markelius villa i Nockeby. Hästhagens bebyggelse utgör ett av de bostadsområden som ligger som en ytterligare årsring kring den äldre bruksbebyggelsen. Olof Thunström som var verksam vid KF:s arkitektkontor var ansvarig för utvecklingen av Gustavsberg. I princip alla hus som uppfördes från slutet av 1930-talet fram till Thunströms död 1962 kom från hans ritbord. Thunströms och hans medarbetares insatser i Gustavsberg är unik. Här planerades i KF:s regi ett mönstersamhälle med allt från fabriker, butiker, bostäder, tvättstugor, förlossningshem och kommunhus. Samhället blev så uppmärksammat och besökt att en liten guideskrift gavs ut 1950 med text på fem språk. I områdets västra del utmed Trallbanvägen ligger även Gustavsgården, ett äldreboende uppfört 1964. Byggnaden är om och tillbyggd i omgångar varvid den ursprungliga exteriören inte går att spåra. Byggnaden hade till en början ett utpräglat modernistiskt formspråk men som byggts om och till på 1980- och 90-talen. I områdets östra del ligger som en ytterligare årsring av radhusbebyggelse tillkomna under 1960–70-tal. Radhusen i souterräng ansluter i arkitektur och placering till Hästhagsterrassens radhusbebyggelse. |
