Stäng fönster Skövde kn, HALLUM 2:13 M.FL. BOAGÄRDET
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Boagärdet omnämns första gången i jordeboken 1561 som ”Bodha gerdhe”, där namnet antas syfta på bod/fäbod och gärde. I jordeboken benämns Boagärdet som kronotorp, d.v.s. en nybyggd gård på kronans mark. Det kan röra sig om en helt ny bosättning, men det kan lika gärna handla om återhävdande av en gård som ödeställts under medeltidens senare del, t.ex. efter digerdöden. Kronotorpet har senare benämnts som ett hemman om ½ mantal, som 1804 delades upp på fyra mindre enheter. Vid samma tid genomfördes storskifte i Boagärdet, och 1879 upprättades handlingar för laga skifte. Under 1800-talet glesades den i början av seklet mycket tätt bebyggda gårdssamlingen väster om landsvägen ut. De ursprungliga gårdarna var samlade vid nuvarande fastigheterna Varola Boagärdet 1:4 och 1:10. Senare, troligen efter laga skiftet omkring 1880, har ett par mindre gårdar tillkommit norr och söder om de ursprungliga gårdarna, idag Varola Boagärdet 1:9 och 1:12. Dessa gårdar är inte markerade på den ekonomiska kartan från 1877-82, vilket däremot den lilla enheten öster om landsvägen, är. Enheten, senare kallad Rosenlund (Hallum 2:13), har inte hört till Boagärdet, utan varit en del av Hallum. Fossil åkermark (fornlämning Varola 49:1) i anslutning till gårdsklungan väster om landsvägen vittnar om äldre tiders odlingsmark. Längs Ösan sträckte sig stora ängsgärden med sidvallsäng, medan de små åkergärdena följde det steniga åskrönet och dess sluttningar. Utmarken med Boagärdets skog vidtog i norr, medan Hallums skog tog vid i öster och Torestorps ägor i söder. På andra sidan Ösan tog Lannas bys ängar vid. På den ekonomiska kartan från 1877-82 framgår ännu den oskiftade byns struktur i läge och inägor, även om mer uppodling skett. Bebyggelsemönstret är på så vis starkt förankrat i såväl den oskiftade byn som i laga skiftets effekter. |
