Stäng fönster Skövde kn, ATTEBO 1:1 M.FL. ATTEBO
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Området har en stark+ historisk förankring. Kronoallmänningen Klyftamon omnämns redan i Västgötalagen, en handskrift från 1200-talet som återspeglar gammal, muntligt traderad rättspraxis. Kolonisation av de stora skogsallmänningarna inleddes redan under 1500-talet, men först 1690 kom en stadga som reglerade böndernas tillgång till bete, virke och bränsle på skogen. Jakt var förbehållet kronan. I slutet av 1700-talet påbörjades en reglerad bosättning, sanktionerad av landshövdingen. Klyftamon upphörde 1835 att tillhöra kronan och överfördes till de kringliggande socknarna. Genom bosättningar från 1500-talet och framåt i tiden befolkades området och delar av marken uppodlades, men stora delar förblev alltjämt skogs- och utmarksbygd. Omfattande lämningar efter slagg och kolning från lågteknisk järnframställning tyder på att området varit befolkat redan på järnåldern eller medeltiden. Fynd av stenyxor indikerar att människor rört sig i området under ännu längre tid, medan fossil åkermark och torplämningar visar på bosättningar som med tiden övergivits. Klyftamons speciella karaktär med hällmarker och blockfält är en effekt av Baltiska issjöns tappning för ca 10000 år sedan, då området kalspolades. Hällmarksskogar är mycket brandbenägna, och Klyftamon har drabbats av flera stora bränder, bl.a. 1808 och 1825. Attebo nämns år 1600 under det ursprungliga namnet Atteboslätten, och har tidvis även benämnts Hattebo, bl.a. på den ekonomiska kartan från 1877-82. Namnet härleds ur det fornsvenska mansnamnet Atte och ”bo” i betydelsen ”gård”, möjligen ”bod” i betydelsen ”fäbod”. Attebo upptas i jordeboken år 1600 som kronotorp om ¼ mantal, vilket stämmer bra med tidpunkten för den första kolonisationen av kronoallmänningen Klyftamon. I samband med att marken på Klyftamon överfördes från kronan till socknarna på 1830-talet, avstyckades många nya små gårdar och torp. Viktiga näringar vid sidan av småskaligt jordbruk var relaterade till skogens tillgångar, såsom kolning, tjärtillverkning och sågverk. Under 1900-talet har många torp och hemman på Klyftamon avfolkats, de små åkrarna har planterats med skog och byggnaderna försvunnit. Ännu finns emellertid flera bebyggelsemiljöer kvar som minner om det småskaliga jord- och skogsbruk som präglat området. De små faluröda torpstugorna har i flera fall fått leva vidare som fritidsbostäder. |
