Stäng fönster Skövde kn, ALEBÄCKEN 4:1 M.FL. ALEBÄCKEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Alebäcken är ett litet herresäte som i slutet av 1800-talet kom i bondehänder och fick karaktären av storbondegård. Fortfarande på 1600-talet räknades Alebäcken till Suntetorps socken, från 1700-talet dock till Sventorps socken. Gården bör ha medeltida ursprung. Ortnamnet som 1542 skrevs ”Elebäcken” syftar på ”alskogen vid bäcken”. År 1542 bestod Alebäcken av två hemmansdelar Alebäcken och Bössebol. Tillsammans utgjorde de ett helt hemman och kan ha motsvarat en liten bybildning. Bössebol försvann senare helt och Alebäcken omfattade därefter ett helt hemman och två ängar. Alebäcken var under 1700-talet ett rusthåll kronoskatte. En storskifteskarta från 1781 visar Alebäcken och arronderingen av ägorna. Gårdens ägor omslöts till stor del av Kronoallmänningen Stöpen. Ägare till Alebäcken var då dels fänriken Eric Alexander Blanck, dels Bengt Fogelberg, den sistnämnde innehade själva rusthållet. Fortfarande fanns då två tätt liggande gårdsanläggningar på Alebäcken, varav den ena, betecknad som halvgård rusthåll, utgjorde hälften av ägorna men troligen var mer anspråkslöst bebyggd än huvudgården. Rusthållet låg strax SV om själva Alebäckens gård som än idag kvarligger på samma plats som 1781. År 1794 nybyggdes hela mangården på Alebäcken som gavs en regelbunden form med huvudbyggnad och två par flyglar. Gården drevs i tresäde. Av storskifteskartan 1781 framgår att minst fyra ganska små åkergärden omgav själva gårdsbebyggelsen. Inom åkergärdena var själva åkern ganska splittrad och begränsad samt inneslöt stora impediment med torrbackar för slåttervall. I åkern fanns gott om odlingsrösen. Utanför åkern låg flera större ängsgärden och särhägnade beteshagar som dominerade det mesta av ägorna och omgav bäckens lopp. Längre NO om bäcken vidtog utmarken med välvuxen skog samt en mosse. Vid Fallet (Falla) i bäcken fanns gårdens gamla kvarnplats. Av egendomens torp låg Alebäckstorp i S och Falla/Fallet (då även kallat Nybygget) i NO. Längre åt V fanns torpen Hyttan, Ryttaretorpet och Blomsterhult. Omkring år 1880 fanns inte mindre än sju torp och backstugor på Alebäckens marker, vilket framgår av Häradskartan för Skaraborgs län. Till egendomen har under 1800- och tidigt 1900-tal även hört en såg som legat nära den gamla kvarnplatsen vid bäcken. Av vägnätet år 1781 framgår att framfartsvägen mot Suntetorpsvägen åt V samt vägen mot S förbi Alebäckstorp i stort sett har samma dragning än idag. Under 1800-talet (någon gång före 1880) förlängdes vägen från Alebäcken fram till kvarn och såg vid Fallet samt att bro byggdes. Vägens fortsättning åt O från Fallet bort mot Dagstorp har tillkommit efter 1880 kanske in på 1900-talet. |
