Stäng fönster Skövde kn, BANKÄLLA 2:2 M.FL. BANKÄLLA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Bankälla nämns i skrift första gången 1397, då under namnet ”Ballenkello”. Denna form av namnet förekommer i olika varianter ända fram till 1700-talet, då det nuvarande namnet först dyker upp. Namnet är svårtolkat, men den tidiga formen av namnet anses betyda stor eller ansenlig källa, vilket kan syfta på att byn har flera källdrag, varav en särskilt stor och vattenrik källa finns ca 150 meter norr om den gamla byplatsen. Jordeboken 1564 upptar ett helt skattehemman, ett helt kyrkohemman, ett helt klosterhemman, två hela prebendehemman och fyra hela frälsehemman. Bankälla var sålunda tidigt en stor by, där det utöver bondgårdar även fanns ett stort antal torp och backstugor. På en karta från 1710 är utöver byns nio gårdar ungefär lika många backstugor och knektstugor markerade i byn, varav de flesta i sydost om vägskälet där vägarna mot Väring och Flistad möts. På de olika skifteskartor som upprättades i samband med storskifte under sent 1700- och tidigt 1800-tal samt laga skifte 1861 befästs bilden av en väl sammanhållen by med gårdarna samlade i det gamla byläget och soldattorp och backstugor vid vägskälet mot Väring och Flistad. På den ekonomiska kartan från 1877-82 syns effekterna av laga skifte genom ett stort antal utflyttade gårdar på markerna söder om byn, exempelvis två Ödegårdar och tre Jakobsgårdar. Trots utflyttning av gårdar bevarades den gamla bystrukturen relativt väl och flera gårdar fick ligga kvar på den gamla bytomten. På samma karta syns även hur bebyggelsen för byns obesuttna expanderat i områden mellan vägarna mot Väring och Flistad till tjugo backstugor och tre soldattorp. |
