Stäng fönster Skövde kn, BERGS-KYRKETORP 7:1 M.FL. BERG - HÖGSBÖLA - KAMPAVALL - YTTERSÖRA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Området omfattar centrala delen av Bergs socken. Förhistoriska fornlämningar förankrar denna del av kambrosilurområdet i bronsålder och järnålder. Byarna i Berg har legat tätt och har i jämförelse med flertalet andra byar inom kambrosilurområdet varit ganska små. Flertalet har haft en stor ägoblandning sinsemellan. Oavsett laga skifte under 1800-talet kan den äldre medeltida bystrukturen fortfarande uppfattas i kulturlandskapet. De flesta byarna hade åkern fördelad på tre gärden närmast bytomten, i några fall hade del av ängen närmast byn uppodlats till åker. Ängen låg framför allt i sluttningen på kalkstensplatåns övre del och upp mot lerskifferlagren högre upp mot Billingen samt i vissa mindre obrukade partier inom åkergärdena. Högsböla äng, som än idag till stor del hävdas, låg dock på kalkstensplatån och dess klev ner mot alunskiffernivån. Den huvudsakliga utmarken med bete och skogsresurs låg högre upp på själva Billingen. Man betade även det åkergärde som låg i årlig träda i det tresädesbruket som bedrevs. Berg omnämns som ”Bärgh” 1345 och byn omfattade i jordeboken 1564 4 hela hemman. Byn har bestått av Kamsgården, Mellangården, Nygården och Stora Bredegården. Högsböla skrevs ”Högzbölet” 1540. I jordeboken 1564 omfattade byn två hela frälsehemman. Byn omfattar Sörgården (Kronogården) och Nolgården. Högsböla var en egen bybildning men har ingått i inägostråk med Berg. Kyrketorp bestod 1654 av en by med fyra hela prebendehemman. Byn har omfattat Håkansgården, Tolsgården (Bengtsgården), Karlsgården och Älekärr. Prästebolet har liksom de andra medeltida hemmanen Rud och Solberga varit självständiga enstaka hemman formellt, men har funktionellt haft ägoblandning med Berg. Tatermyran som omnämns i skrift 1447 utgjorde fram till laga skiftet en småby om två gårdar men låg funktionellt sett i ägoblandning med Berg. År 1540 omfattade Tatermyran ett klosterhemman. Förleden i ortnamnet motsvarar ”tattare”, på västgötska ”tater”. Namnet har en särprägel eftersom det är en indikator på att benämningen användes redan i sen medeltid. Den ena av gårdarna bytte 1859 namn till Rosenhaga. Tatermyran har funktionellt sett haft ägoblandning med Bergs by. Yttersöra by var den största byn i Bergs socken och omfattade åtta hela hemman i jordeboken 1564. Namnet omnämns 1371 som ”Otarsör”, förleden syftar på det fornsvenska mansnamnet Ottar. Laga skifte genomfördes 1842. Byn bestod fram till dess av Västergården (Prästegården), Björsgården, Baggården, Jutagården, Bengtsgården, Lars Persgården (kallad Nämndemansgården), Hovslagaregården och Örjansgården (kallad Broddängen). I Yttersöra genomfördes ett solskifte i tidigt 1700-tal, vilket var ovanligt i Skaraborg men desto vanligare i Mellan- och Östsverige. Kampavall är en av centrala Västergötlands marknadsplatser. Enligt Häradsekonomisk karta över Skaraborgs län från 1877-1882 fanns här en klunga av backstugor och torpställen. Flera av socknens hantverkare var då bosatta där. Till Kampavall förlades även skolhus för denna del av Berg på 1920-talet. Kampavall hade karaktären av ett litet bygdecentrum under 1800- och tidigt 1900-tal. |
