Stäng fönster Skövde kn, KLACKEN 1:20 M.FL. BRÄNNEMO
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| De sydöstra delarna av Götlunda socken präglas av den vidsträckta Stöpaskogen och ett flertal större mossar, bl.a. Degermossen. Genom bosättningar under 1500- och 1600-talet befolkades området och delar av marken uppodlades, men stora delar förblev alltjämt socknen skogs- och utmarksbygd. I samband med delning av Nederlunne bys skog i området nämns ”Skogen Brenemoen” år 1783 på en lantmäterikarta, och på mark som hörde till Lillegården i Nederlunne skulle på 1860-talet Brännemo småskola komma att byggas. Brännemo hade under 1800-talet fått en allt större befolkning genom de skogsgårdar, torp och backstugor som uppförts i trakten. Genom att småskolan uppfördes strax intill den slingrande landsvägen mellan Greby och Gäddeberg i nordväst och Hönsa i öster, lades grunden för ett litet bygdecentrum i denna del av Götlunda socken. Med en växande befolkning och ett avstånd på bortåt en mil till Götlunda sockencentrum fanns förutsättningar för att Brännemo skulle kunna växa som centralpunkt i bygden, men det skulle dröja till omkring 1920 innan så skedde. Vid sekelskiftet 1900 byggdes visserligen skolhuset till, men det förslog inte. År 1923 stod ett nytt skolhus färdigt i Brännemo, och den gamla skolan byggdes om till lärarbostad. Samma år invigdes Brännemo kapell, numera benämnd Brännemo kyrka, efter att ha påbörjats och uppförts år 1919. Skolhuset byggdes strax intill den äldre småskolan, och söder om vägen uppfördes Brännemo kapell på en plats där det under 1800-talet legat en backstuga. På bara några år utvecklades alltså platsen till en centralpunkt i skogsbygden, mycket tack vara den nytillträdde folkskolläraren Åke Wilson samt kyrkoherden Ernst Wennerblad, som tog initiativ till och upprättade ritningar till Brännemo kapell. Kyrkogården anlades år 1928 och utvidgades söderut i början av 1950-talet, och präglas av högresta björkar med inslag av tallar. |
