Stäng fönster Stockholm kn, VÄSTERGÖTLAND 6 ALMGRENS SIDENVÄVERI
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Almgrens sidenväveri startade 1833 av Knut August Almgren efter att han i Frankrike studerat tekniken att väva sidentyger med jacquardvävstolar. Verksamheten växte snabbt och var under en stor del av 1800-talet det största sidenväveriet i Stockholm och landet. Som störst var väveriet på 1870-talet. År 1874 hade Almgrens 270 anställda varav 263 var kvinnor. Det totala antalet anställda under väveriets långa historia har uppskattats till 900 personer, de allra flesta av dem kvinnor som arbetade som väverskor, nysterskor, spolerskor, varperskor eller sömmerskor. Produktionen – som 1874 förekom på ytterligare fabriker i närhet – skedde på 196 vävstolar och utgjordes av 10 000 meter siden och 100 000 dukar samt ett stort antal band. Efterfrågan på sidentyg av Almgrens kvalitet minskade under 1900-talet och tillverkningen kom att inriktas på band – främst ordensband. Väveriverksamheten fortsatte fram till 1974, långt efter att de andra sidenväverierna i Stockholm stängts. År 1846 flyttades verksamheten till det nuvarande läget mellan Götgatan och Repslagargatan. Delar av den bebyggelse som fanns där då finns kvar: ett bostadshus mot Götgatan uppfört vid mitten av 1700-talet och senare ombyggt på 1800-talet och en gårdsbyggnad med gavel mot Repslagargatan, byggd 1813. Snart efter flytten lät Almgren bygga på och om gårdsbyggnaden till en fabrik och uppföra en uthuslänga och ett stall med vagnsbod som alltjämt finns kvar. Familjen bodde i bostadshuset mot Götgatan. Fabriksbyggnaden i tre våningar samt källare och vind vid Repslagargatan byggdes 1862 av tegel med träbjälklag och gjutjärnskolonner. På varje våning fanns en stor fabrikssal samt ett mindre rum. I källaren fanns maskinrum för ångmaskin och förvaringsutrymmen bland annat för kol. I fabriksbyggnaden finns idag en våning, på våningsplan 1, med vävstolar och annan maskinell utrustning bevarad. Här vävs fortfarande sidentyger och band. Våningsplanet är indelat i flera rum, ett kontorsrum med arkivalier och mönsterprover, en vävsal, ett bomningsrum samt ett beredningsrum. Våningsplanet ingår i museiverksamheten och är tillgängligt för besökare. Såväl antalet som typer av maskiner har ändrats under åren. I vävsalen finns idag plats för fyra jacquardvävstolar av trä, men endast tre står på plats. Det är möjligt att placera ut en fjärde vid behov. Utöver handvävstolarna finns en mekanisk bandvävstol för sex band (remdriven). I vävsalen finns också en spolmaskin (spolmöl) och en vindmaskin (vindmöl). Båda dessa är remdrivna. Det finns också tre maskiner för tillverkning av jacquardkort. Det mindre rummet i söder är ett bomningsrum (varprum) med maskiner som används bland annat till att varpa och på andra sätt förbereda väven innan den sätts upp i vävstolarna. I beredningsrummet, som ligger längs med Repslagargatan, sker efterbehandling med hjälp av olika maskiner för att uppnå olika effekter på tyget. Slutligen finns kontoret där mönsterprover samt räkenskaper och andra arkivhandlingar finns bevarade. I kontoret finns ett skrivbord och två diskar samt väggfasta hyllor. Ytterligare utrustning och arkivhandlingar finns magasinerade på annan plats. År 1991 återupptogs verksamheten vid Almgrens sidenväveri i familjen Almgrens regi med en kommersiell produktion av sidentyger samt viss museiverksamhet med visningar. I början av 2000-talet byggdes en fristående hiss för att göra museibyggnaden tillgänglig. Hissen har getts ett modernt formspråk men är modest i skala och utformning. Bottenvåningen och andra våningen är kommersiella kontorslokaler. Även de är välbevarade med i stort sett ursprunglig planlösning och autentiska brädgolv, fönster och gjutjärnskolonner. Det finns spår av väveriverksamheten i form av t ex rester av hjultransformationen och märken efter maskiner på golvet. I källaren och på vinden är spåren efter den industriella verksamheten få. Källaren med välbevarade källarvalv används som festlokal med restaurangkök. Plan 3 (vinden) inrymmer idag utställning, hörsal samt kontor. Våningsplanet är tillgängligt för museibesökare. Idag rymmer bostadshuset mot Götgatan till största delen bostäder. Det äldre fabrikshuset med gavel mot Repslagargatan rymmer kommersiella lokaler och stallet hyrs ut som kontorslokal. |
