Stäng fönster Skövde kn, GÖTLUNDA 1:22 M.FL. GÖTLUNDA KYRKBY
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Genom de fornlämningar som finns i Götlunda, bl.a. i form av förhistoriska högar och stensättningar samt fossil åkermark, kan platsen förankras lång tillbaka i tiden. Götlunda socken nämns i skrift redan 1397. Kyrkbyn, som fått ge namn åt socknen, nämns först 1515, då under namnet Götalunda. Den första delen av namnet kan sannolikt härledas ur folknamnet ”götar”. Andra delen av ortnamnet är en form av ”lund” i betydelsen ”helig lund, offerlund”. Jordeboken 1564 upptar ett helt skattehemman och två skattetomter, tre hela kyrkohemman och ett helt klosterhemman. Götlunda kyrka uppfördes under tidig medeltid, men har fått sitt nuvarande utseende efter ombyggnader under 1600-, 1800- och 1900-talet. På en karta från 1792 framgår hur byns fem gårdar ligger tätt samlade vid kyrkan, fyra på norra sidan om bygatan och alla utom en väster om kyrkan. Laga skifteskartan från 1852 ger i princip samma bild av byn, med undantaget att bebyggelsen söder om bygatan ökat något i omfattning. Ett par hundra meter nordost om kyrkan har en mindre bebyggelsekoncentration vuxit fram vid mitten av 1800-talet, troligen till stor del bebyggd med hus för byns obesuttna. På den ekonomiska kartan från 1877-82 är tre backstugor markerade på samma plats och öster om detta område ytterligare ett tiotal torp och backstugor. I denna del av Götlunda skulle senare en ny prästgård och ett ålderdomshem komma att uppföras. Efter vad som framgår av kartan från 1877-82 verkar laga skifte inte ha splittrat Götlunda by, så som skedde med många andra byar. Däremot glesades gårdarnas bebyggelse ut och nya gårdar uppfördes på de omgivande markerna. Bebyggelsestrukturen i Götlunda by är därför fortfarande väl bevarad. |
