Stäng fönster Skövde kn, HORN 1:27 M.FL. HORNS BY OCH KYRKBY
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Horn nämns första gången i skrift 1386. Namnet Horn betyder troligen ”åkrök” och syftar på en markant krök av ån Ösan ca en km nordväst om Horns kyrka. Alla gårdarna i byn, utom prästgården vid sockenkyrkan, har ursprungligen legat samlade på ömse sidor om landsvägen strax öster och söder om denna krök. I jordeboken 1564 upptas i byn 8 ½ hemman, varav 5 skattehemman och 3 ½ frälsehemman, samt en kyrkoåker. Horns by var alltså relativt stor och omfattade minst 16 gårdar. Ungefär en km sydost om byn ligger sockenkyrkan, med anor från tidig medeltid men med nuvarande utseende från en ombyggnad 1804. I anslutning till Horns kyrka ligger även prästgården. I det äldre kartmaterialet från 1600- och 1700-talet är koncentrationen av bebyggelsen till byn vid Ösan mycket tydlig, med gårdar som Lillegården, Ågården, Bosgården, Torkelgården m.fl. År 1792 genomfördes storskifte i Horn, följt av enskifte 1827. Dessa reformer avsåg främst markerna, men lämnade huvudsakligen bebyggelsen i byn orörd. Omkring 1860 genomfördes laga skifte i Horns by, vilket innebar att den tätt bebyggda byn glesades ut betydligt under de följande åren. Gamla gårdstomter i bykärnan övergavs och gårdar flyttades ut till helt nya gårdslägen, främst mot söder och nordväst samt till ett område ungefär en halv km öster om Horns kyrka. Trots bysplittringen upplevs Horn än idag som en väl sammanhållen by, vilket ger en fingervisning om hur tätt bebyggd byn var före laga skiftet. På den ekonomiska kartan från 1877-82 framgår tydligt hur laga skiftet påverkade Horn genom utflyttade gårdar. Samma karta redovisar även hur de obesuttnas bebyggelse ökat kraftigt, främst vid det område som bör ha varit bytån vid vägen mot Bankälla, men även öster om landsvägen vid Horns kyrka. Totalt är ett dussin torp och backstugor markerade i dessa delar av Horn omkring 1880. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal har ytterligare bebyggelse tillkommit, varav en ännu bevarad smedja vid den forna bytån är ett värdefullt exempel, liksom skolhuset i byns södra del. Förtätningen från denna tid har inneburit att den tydliga koncentration av byns bebyggelse till området strax intill Ösan som präglade tiden före skiftena, sedan länge luckrats upp. |
