Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skövde kn, IGELSTORP 3:21 M.FL. IGELSTORPS BY OCH KROKEN

 Anlaggning - Historik

Historik
Igelstorps by i Sventorps socken omnämns 1474 som ”Igulstorp”. Ortnamnet syftar på det fornsvenska mansnamnet ”Ighul” i kombination med -torp i betydelsen nybyggd gård. Flertalet ortnamn med den här sammansättningen anses härstamma från tidsperioden vikingatid/tidig medeltid. I jordeboken 1561 omfattar byn tre hela hemman.
Byn har omfattat Skattegården, Millomgården och Västergården. Första kända bykartan är en geometrisk karta från 1704. De tre gårdarna låg längs vägen på åsen, samlade kring vägskälet mot Kroken och Varola. Tresädesbyns tre åkergärden låg på åsens krön och sluttningar och omfattade både långsmala åkerparceller och mer ålderdomliga blockformiga åkrar. Närmast landsvägen genom gärdena på åskrönet utbredde sig här och var en enbevuxen mager mark på sandås som noterades som oduglig till odling. Söderut mot dalgången kring bäcken låg det mycket stora ängsgärdet som även innefattade särhägnade ängar till byns gårdar. Längre söderut vidtog byns utmark med skogen. Flera särhägnade beteshagar till gårdarna fanns både i utmarken och i ängen.
Vid laga skifte i byn 1836 flyttades Millomgården ut helt. Västergården och Skattegården kvarlåg inom bytomten men splittrades upp i flera gårdsenheter som flyttades ut, dels mot dalgången i S, dels västerut längs den randbildning som byn ligger på. År 1876 anlades Igelstorps järnvägsstation vid statsbanan Skövde-Karlsborg och efterhand växte Igelstorps stationssamhälle fram på byns gamla ägor i väster. 1907 uppfördes Igelstorps tröskverksfabrik vid en av de utflyttade Västergårdarna.
Kroken i öster har varit en självständig gårdsenhet, ett enstaka hemman, som inte haft någon nämnvärd ägoblandning med grannbyn Igelstorp. I jordeboken 1561 omnämns Kroken första gången, då som kronotorp, det vill säga en nybyggd gård på kronans mark. Gården kan dock ha medeltida ursprung och vara en av de många gårdar som ödeställdes under sen medeltid och som sedan åter koloniserades på 1500-talet. Ortnamnets ursprung är inte klarlagt.
Vid storskiftet 1773-1774 hade Kroken två brukare. Storskiftet omfattade endast ägorna. Gården låg i ena kanten av en långsträckt ägofigur med fyra små och lite oregelbundna åkergärden samt en åkerlycka närmast bebyggelsen och ett mycket stort ängsgärde söderut längs bäcken. I åkergärderna fanns även stora inslag av torrbackar med slåtteräng. Särhägnade beteshagar inramade delvis åkern. Den ganska begränsade utmarken med skogen omslöt den stora ängen på tre sidor. Gårdsbebyggelsen ligger på samma plats än idag.