Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skövde kn, DÄMMAN 1:1 M.FL. KARLSFORS - NYA LERDALA

 Anlaggning - Historik

Historik
Dämmans lilla herrgård i västra delen av Bergs socken omnämns i jordeboken 1564 som ett kronotorp, en nybyggd gård på kronans mark. Det är dock troligt att Dämman kan ha medeltida ursprung. Kalkbrytning har gamla anor på Dämmans ägor. Karlsfors egendom tillkom först i tidigt 1800-tal. Detta har ursprung från att commercerådet B. H. Santesson från Göteborg ägde Dämman i början av 1800-talet. 1810 erhöll han privilegier för att anlägga ett alunbruk. Santesson ägde då också Årnäs glasbruk och lät även starta upp Brommö glasbruk ungefär vid samma tid som Karlsfors alunbeuk. Alunbruket togs i drift 1816. Karlsfors egendom växte fram kring alunbruket med herrgårdsbyggnader och arbetarbostäder. 1856 upphörde alunbruket och istället startade man upp Karlsfors kalkbruk. Vid Karlsfors var kalkugnarna i drift till 1920.
Dämmans kalkbruk var i drift från 1918 fram till 1952. Från början hade man tänkt sig att framställa skifferolja men efter försök lades driften om till kalkbränning. Kalkbruket var under många år den största och tidvis enda kunden på Skara -Timmersdala Järnväg. I anslutning till stenindustrin vid Karlsfors fanns även sågverk och kvarnar vid bäcken i sluttningen. År 1916 var Karlsfors den största egendomen i Bergs socken och omfattade 2 och 3/4 mantal jord. Melldala kalkbruk N om Karlsfors var i drift åren 1914-1930.
Nya Lerdala egendom som ligger nedanför Karlsfors, i Lerdala socken, bildades i samband med storskifte i Lerdala by på 1790-talet. Stommen i egendomen utgörs dock av det gamla säteriet Bosgården som flyttades ut från byn i samband med storskiftet och utvidgades med ytterligare mantal från andra utflyttade hemman. År 1840 lät löjtnant J.A. Nordenfelt anlägga Nya Lerdala tegelbruk på gårdens ägor. Tegelbruket var verksamt till ca 1950 och har efterlämnat flera lämningar. Flera andra små industriella verksamheter har funnits vid Nya Lerdala såsom bränneri, kakelugnsfabrik, mejeri, såg, kvarn, kalkbruk och kabelmakarverkstad.