Stäng fönster Eskilstuna kn, FIHOLM 1:11 M.FL. FIHOLMS SÄTERI
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Fiholm har medeltida anor och omnämns första gången 1275. Gården ägdes under medeltid av både kronan och Eskilstuna kloster. År 1562 ägdes godset av Gabriel Oxenstierna, Axel Oxenstiernas farfar. Det var släktens sätesgård med den närbelägna Jäders kyrka som familjen Oxenstiernas gravkyrka. Under 1640-talet planerade Axel Oxenstierna en helt ny anläggning och inkallade därför Simon och Jean de la Vallée, far och son, samt Nicodemus Tessin d.ä. till arbetet. Simon de la Vallée gjorde två planer för Fiholm efter franskt mönster. Hans generalplan för Fiholm har tolkats som en försvenskning av en av tidens största franska anläggningar, lustslottet Verneuil. Generalplanen för Fiholm visar Axel Oxenstiernas stora arkitektur- politiska ambitioner och kom att bli stilbildande i Sverige under flera århundraden. Det nybildande var den genomgripande symmetrin i anläggningen, som inte bara omfattade huvudbyggnad och flyglar med en central mittaxel utan även om givande trädgårdar. Även ekonomibyggnaderna planerades rätvinkligt. Anläggningen påbörjades genom bygget av de två flyglar som finns på platsen idag. Nicodemus Tessin d.ä. var byggledare och tog också efter Simon de la Vallées död 1642 över ansvaret för bygget. Flyglarna är uppförda i fransk-holländsk renässansstil. Husen har en rik sandstensutsmyckning kring portaler, frontespiser och kupor, troligen utföra av tysken Heinrich Blume. Under Nicodemus Tessin d.ä.:s ledning kom hela generalplanen att arbetas om, sannolikt på grund av ekonomiska och praktiska förutsättningar. Av de la Vallées ursprungliga plan kom bara de båda flyglarna att uppföras. Flyglarna har stort konsthistoriskt intresse och Fiholm är personhistoriskt nära knutet till den store svenske statsmannen Axel Oxenstierna. Slottet köptes 1784 av Joakim Beck-Friis vilken gjorde egendomen till fideikommiss tillsammans med Börringekloster i Skåne. Byggnadsbeståndet vid Fiholm utgörs, förutom de två slottsflyglarna, av ett stort antal ekonomibyggnader från senare epoker. Beståndet av ekonomi- byggnader domineras av de byggnader i natursten och tegel som uppfördes mellan 1864 och 1887 av Corfitz Augustin Beck-Friis (1824-1897). Till gården hör även flera grupper av arbetarbostäder, huvudsakligen uppförda under 1800-talet. Huvuddelen av godsets ekonomibyggnader härrör även de från slutet av 1800-talet. Fideikommisset ombildades senare och egendomen kom att styckas upp. Fiholm såldes 1907 till kabinettskammarherre Eric Hallin. I dag ägs Fiholm av Charlott Mörner. En beskrivning av de enskilda byggnaderna, kompletterande historik med personhistorisk översikt, beskrivning av gårdsområdets byggnadshistoria samt hänvisning till trädgårdens historia finns att läsa i den dokumentation som utfördes inför byggnadsminnesförklaringen, utförd av Wilund Arkitekter & Antikvarier 2019. Dokumentationen finns på Länsstyrelsens kulturmiljöenhet samt hos nuvarande ägaren till Fiholm. Källa: Byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Södermanlands län, 2021-12-22, dnr 432-1113-2012 |
