Stäng fönster Skövde kn, SJOGERSTAD 16:1 M.FL.
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Sjogerstads socken är den nordligaste av socknarna i Gudhems härad. Byn som har gett namn åt socknen omnämns 1295 som ”Sighvalstad”. Namnet är en sammansättning av det fornsvenska mansnamnet Sighwald med -stad i trolig betydelse boplats. Med sitt läge i övergången mellan Falbygd och Billingsbygd har Sjogerstads gamla by haft karaktären av en stor falbygdsby i typiskt terrängläge i kalkstensplatåns övre sluttning. Byns ägor har varit mer bundna till kalkstensplatån eftersom den sannolikt senare tillkomna småbyn Regumatorp hade sina ägor i östsluttningen nedanför kalkstensplatån. Sjogerstads by omfattade enligt jordeboken 1546 12 hela hemman. På 1700-talet omfattade byn totalt 13 gårdar och ett klockarboställe. Av storskifteskartan 1792 framgår att gårdarna i Sjogerstads by låg samlade i två löst grupperade klungor på bytomten. Den sydligare klungan omfattade den medeltida sockenkyrkan, Prästgården, säteriet Bussagården samt en grupp bondgårdar vid kyrkplatsen. Gårdsklungan kring vägskälet i norr/nordväst omfattade flera bondgårdar. Genom byn gick huvudvägen från Ätradalen och Falköping, som även kom från Nissastigen och Jönköping, upp mot Skövde och Svealand. Vid byn mötte huvudstråket lokala vägar från Loringa, Rådene och Häggum. Byn var en tresädesby med åkern uppdelad på tre gärden närmast bytomten. I gärdena kryllade det av odlingsrösen samt fanns även åtskilliga förhistoriska gravar. Inom eller i anslutning till åkergärdena fanns även en stor mängd mindre ängspartier. I anslutning till åkern i norr fanns ett stort ängsgärde som låg i direkt anslutning till grannbyarna Rådene och Hökabergs ängar. Utmarken med betet låg dels längre in på kalkstensplatån i sydväst dels uppe på Billingen där även byns skogsresurs fanns. Laga skifte i Sjogerstad genomfördes på 1840-talet (laga skifteskarta upprättad 1842). Av Ekonomisk häradskarta över Skaraborg från 1877-1882 framgår laga skiftets effekter. Flera gårdar hade flyttats ut från den gamla bykärnan, framför allt mot SV, V och N. Västra stambanans dragning 1859-61, mellan Skövde och Falköping, fick bl.a. till följd att laga skiftets långsmala ägoskiften från byn västerut klövs tvärt av. Den ursprungliga byn tappade på så vis en del av kontakten med de gårdar som flyttats ut åt sydväst/nordväst på den gamla utmarken vid gränsen mot Rådene socken. 1866 revs de medeltida sockenkyrkorna i Rådene och Sjogerstad och en ny gemensam kyrkobyggnad uppfördes i nordvästra delen av Sjogerstads gamla by. Mellan nya kyrkan och prästgården uppfördes även folkskola 1869, följd av småskola 1907. Prästgården var kyrkoherdeboställe i Sjogerstads pastorat fram till att pastoratet lades under Norra Kyrketorps pastorat på 1920-talet. Sjogerstads by var även efter laga skiftet ett agrart bygdecentrum fram till storkommunreformen 1952. Betydelsefullt var ostmejeriet från 1903 som var i verksamhet in på 1900-talets senare del. |
