Stäng fönster Skövde kn, RÄVSHULT 1:1 M.FL. STOCKERHULT OCH RÄVSHULT
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Rävshult omnämns första gången i jordeboken 1561 som kronotorp (i betydelsen nybyggd gård på kronans mark). Från 1748 är en geometrisk karta över Rävshult som då var löjtnantsboställe ett halvt hemman jämte de underliggande mindre hemmanen Stora Lindåsen och Kavelbron. Bostället löd under Skaraborgs Infanteriregemente och Kåkinds kompani. Rävshult som drevs i tresädesbruk omgavs då av flera gärden varav tre var mer utpräglade ängsgärden och ett gärde var trädesgärde. Närmast gårdstomten låg ytterligare tre gärden som vardera inrymde ganska små åkrar och i övrigt dominerades av stora arealer äng. Åkrarna var mestadels steniga och blockrika och hade gott om ”stenrör” troligen syftande på odlingsrösen eller kanske gravar. Omkring ängsgärdena låg flera stora särhägnade beteshagar som även omfattade skogspartier. Ängar och betesmarker dominerade således i stor utsträckning kulturlandskapet på 1740-talet. Strax norr om gården låg ett litet torpställe under Rävshult. Norr om gårdens ägor vidtog kronoparken Stöpen. Ett stycke söder om Rävshult ligger granngården Stockerhult som omnämns i jordeboken 1542 som ”Stockareholth”, 1564 bokfört som torp (nybygge) som snart blev ½ mantal kronohemman, sedermera skattehemman. Den äldsta bevarade gårdskartan är upprättad i samband med avmätning och delning 1804. Av denna karta framgår att odlingslandskapet där även runt 1800 påminde ganska mycket om hur det såg ut vid Rävshult i mitten av 1700-talet. Man hade dock börjat utvidga de tidigare små åkrarna på bekostnad av ängen även om det fortfarande fanns gott om äng. Gårdens östra ägor kom sedan att delas av till en mindre hemmansdel som också kallades Stockerhult. Odlingslandskapet i östra delen bestod vid 1800-talets början främst av äng med några mindre stråk av åker med gott om odlingsrösen. Denna östra gårdsdel från tidigt 1800-tal motsvarar det Stockerhult som ingår i kulturmiljön. |
