Stäng fönster Skövde kn, BJÖRSTORP 2:1 M.FL. SÄTER SÖDRA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Säters socken omnämns 1345 som ”Sätra”. Säter har en lite mer ovanlig bebyggelseutveckling inom det centrala västgötska kambrosilurområdet. I likhet med på hela Nordbillingen finns en påtaglig koncentration av ortnamn som innehåller ”-säter”, troligen i betydelsen äng på utmarken. Säter har detta även i själva sockennamnet. Här på östsluttningen av Billingen finns en stor mängd äldre ensamgårdar och endast ett fåtal bybildningar, vilka är mycket små. Flera ensamgårdar har medeltida bakgrund. Andra ensamgårdar är noterade första gången i jordeboken i sent 1500-tal som kronotorp, d.v.s. nybyggd gård på kronans mark. Bebyggelsemönstret har en speciell karaktär i att ensamgårdarna ligger antingen i rad uppe på lerskiffernivån eller mer strödda utmed kalkstenskleven. Detta är särskilt utmärkande för norra Säter. Redan före 1700-talets storskifte och 1800-talets laga skifte har bebyggelseförändringar skett med oklar bakgrund. Säters by som gett namn åt socknen försvann tidigt, kanske på 1600-talet. I socknen finns flera i historisk tid ödeställda ensamgårdar i centralbygden. Säter bär fortfarande på många håll stark prägel av det mosaikartade starkt ängsdominerade odlingslandskap som fortfarande på 1700-talet kännetecknade kambrosilurområdets norra del kring Billingen. Liknande långa välutvecklade fägatusystem som i Bergs socken tycks ha kännetecknat de små tresädesbyarna och ensamgårdarna i Säter. Säters by som omnämns i skrift 1448 kan ha legat O och NO om den tidigmedeltida kyrkan. Flera gårdar som ligger intill kyrkan såsom Borgen och Stångesäter räknades dock inte till byn. Enligt jordeboken 1564 omfattade byn de tre gårdarna Kroken (Säter-Kroken), Nolgården och Stommen. Särskilt Nolgården och även Kroken ligger idag geografiskt sett långt från kyrkan och åtminstone Nolgården bör ha haft ett annat gårdsläge tidigare. En geometrisk karta över Nolgården från 1718 visar att gården redan då låg i nu befintligt läge längre norrut i socknen. Stommen låg NO eller O om kyrkan. I centrala Säter har funnits flera herresäten; främst Mölltorp, Ingasäter, Stångesäter och Säter-Kroken samt i senare tid Rånna. Mölltorp (Mulltorp) var ursprungligen en liten medeltida by men blev på 1600-talet socknens största egendom. Den betydande stenindustri som funnits i Säter har framför allt varit knuten till Mölltorp. Där anlades Carls alunbruk 1724, i drift till 1830-talet. Från tidigt 1700-tal omnämns kalkframställning, gårdens kalkbruk var i drift till 1951. Även nära Sten har funnits ett kalkbruk. |
