Stäng fönster Skövde kn, KYRKOJORDEN 1:1 VRETEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Vreten nämns första gången i jordeboken 1663 som frälsetorpet Wretan. Namnet har tolkats som den bestämda formen av ordet vret i betydelsen åkerteg i skog, eller utmark. Från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet var Vreten en utgård till Kavlås i Hömbs socken, Tidaholms kommun. Vid mitten av 1800-talet blev gården genom greve Gösta Posse en självständig enhet. Hans son, Nils Fredrik Posse, utvecklade egendomen ytterligare. Vid sidan av jordbruket bedrevs vid Vreten även verksamhet vid egendomens tegelbruk, kvarn och mejeri. I slutet av1800-talet uppfördes ett ångdrivet sågverk, sedan 1982 förklarat som byggnadsminne. Till Vreten byggdes även ett flertal bostäder för gårdens anställda. Ett par hundra meter söder om egendomen uppfördes 1872 en ny kyrka, Edhems kyrka (ibland även kallad Vretens kyrka), gemensam för Edåsa och Ljunghems socknar. Vid samma tid övergavs Edåsa kyrka en dryg km nordost om Vreten. Strax söder om Vretens herrgård drogs Hjo-Stenstorps smalspåriga järnväg 1873, och där växte ett litet samhälle upp kring Vretens station. Via ett stickspår längs med landsvägen mot Vretens egendom anslöts godset och dess industrier till Hjo-Stenstorps järnväg. När järnvägen mellan Hjo och Stenstorp lades ned 1967 var stickspåret till Vreten borta sedan drygt tjugo år. |
