Stäng fönster Heby kn, KARTAN 1:2 M.FL. KARTANS MÖBELSNICKERI
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| På platsen för Kartaåns fall lät David Gustaf Tigerhielm (1805 – 1851), innehavare bl a till Lindsbro och Harbonäs säterier i Östervåla socken, anlägga en kvarn. Kvarnen placerades på Kartaåns, också kallad Toftenbäcken, östra sida. Kvarnen hade föregåtts av tidigare kvarnanläggningar på platsen. Flera ägare kom därefter att inneha kvarnen. I slutet av 1800-talet kompletterades kvarnen med ett sågverk på åns västra sida. Såg och kvarn betjänades av varsin kvarnränna. Anläggningarna drevs med vattenhjul. År 1917 förvärvade snickare Georg Lindblom fastigheten med kvarn och såg. Då revs delar av den befintliga kvarnbyggnaden, då kvarndriften hade upphört vid förvärvet. Platsen hade goda förutsättningar för anläggande av en snickeriverkstad, då här fanns tillgång på vattenkraft och ett sågverk för leverans av virke. En turbin på tio hästkrafter ersatte vattenhjulen som kraftkälla och kraftöverföringen till snickeriets maskinella utrustning skedde via transmissionsremmar. Anläggningen blev självförsörjande på elektricitet och kunde även leverera ström till kringliggande hushåll innan den allmänna elektrifieringen nådde Östervålabygden på 1920- och 1930-talen. En snickeribyggnad i två våningar uppfördes, med underliggande källare. Snickeribyggnaden var vid uppförandet betydligt större än de övriga snickeribyggnaderna runt Kilgränden. Källarmuren gjöts i betong med stora inslag av sparsten. Under källarmuren återfinns delar av den tidigare kvarnbyggnadens kallmurade stengrund. Byggnadens bottenvåning uppfördes med liggtimmerstomme. Troligen återanvändes timmer från kvarnbyggnaden. Sadeltaket försågs med en täckning med falsad skivplåt som tidigare legat på en byggnad vid Lindsbro säteri. Centralt i snickeriet placerades en skorstensmur. Höga spröjsade fönster i två lufter placerades på samtliga fasader, för att möjliggöra ett gott ljusinsläpp. 1923 förvärvades snickeri och såg av Albert Aron Pettersson (1882 – 1966) och dennes brorson Petrus Pettersson (1899 - 1968.) Albert Petterson var son och Petrus Pettersson sonson till stolsnickaren Per Jansson (1847 – 1936) i Mossbo efter Kilgränden. Sågen på Kartaåns västra sida brukades fram till 1940-talets början, då byggnaden revs. Sönerna Georg, Gösta och Rune Pettersson övertog på 1950-talet snickeriet efter fadern. På 1960-talet upphävdes rätten till dämning i Kartaån. Dammluckorna togs därvid bort. Kartans möbelsnickeri hade bland annat NK, Nordiska Kompaniet, som beställare och varuhuset spred i sin tur möblerna till sina kunder. Vålamagasinen i Uppsala och Stockholm var andra beställare, liksom möbelhandlare i Uppsala. Vid snickeriet tillverkades också inredning till kyrkor. Som materialval i Kartans möbelsnickeri användes furu, björk och ek. Ädelträ som bok, mahogny och valnöt, liksom fanér förekom också. Som mest uppgick arbetsstyrkan i Kartans möbelsnickeri till sex – åtta snickare. Möbelsnickarna utförde i huvudsak finsnickeriet, medan ornament och bildhuggeri i allmänhet utfördes av specialiserade ornamentbildhuggare. Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Uppsala län, 2023-06-14, dnr 432-4063-2012 |
