Stäng fönster Svenljunga kn, DRÄGVED 1:6 M.FL. DRÄGVEDS KVARN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| En kvarn på platsen finns med på en karta från 1706, den är dock betecknad som ”oduglig kvarn”. Uppströms närmare Dräggsjön fanns det vid samma tid både kvarn och såg och nedströms en kvarn. En storskifteskarta från 1825 gällande Drägved Övre visar hur gårdsbebyggelse hade etablerats på norra sidan om ån. Vattenspegeln är nu utläsbar och väster om denna, vid nuvarande kvarnplats, finns det byggnader placerade intill åkanten. Under 1800-talets andra hälft ska en ny kvarn ha uppförts. På den häradsekonomiska kartan upprättad 1890–1897 finns det en markering för kvarn på platsen. Strax norrut låg Qvarnagården (idag Kvarnagärde) och söder om kvarnen ett torp. Det senare tjänade på 1900-talet som mjölnarbostad. Uppströms, vid Björkelid och platsen för den tidigare sågen, finns också en markering för en kvarn. Nedströms vid Såghult fanns en såg. Enligt uppgift byggdes en kraftstation vid kvarnen på 1920-talet avsedd för bygdens elektrifiering. Flera gårdar ska ha medverkat i bygget. Kraftstationen är inte upptagen i en förteckning över elektriska anläggningar i Älvsborgs län 1926. Enligt Svenskt dammregister byggdes en damm vid Drägved 1927 vilket eventuellt pekar på att det var vid denna tid kraftstationen byggdes. Kraftstationen uppfördes på södra sidan om ån. Ovanpå fanns ett turbindrivet sågverk. Sågen ersattes på 1940-talet av ett nybyggt såghus uppe vid landsvägen. Det nya sågverket kunde drivas både med elkraft från kraftstationen och en råoljemotor. I det gamla såghuset inreddes i stället en snickeriverkstad med ett flertal begagnade snickerimaskiner. I början av 1950-talet installerades en ny turbin vid kraftstationen. Den ersatte en tidigare tvillingturbin. Samtidigt som kraftstationen uppfördes ska kvarnen ha byggts om för turbindrift. 1938 byggdes kvarnen på med en våning. När kvarndriften senare upphörde tömdes byggnaden på sitt maskineri för att frigöra utrymme för lådtillverkning. Bland annat tillverkades lådor med låga kanter till fiskerinäringen. Materialet till lådorna producerades vid den egna sågen. I början av 1990-talet byggdes kvarnen till med en kraftstation. Turbinen kom från en kraftstation vid närbelägna Ekefors Fall där elproduktionen låg nere. Under första delen av 1900-talet ägdes kvarnen av Drägveds Kvarn AB. En anställd mjölnare skötte kvarnen jämte såg och kraftstation. Nuvarande ägarens far försörjde sig under 1950- och 1960-talen på sågen och kvarnen vid sidan av diverse bisysslor. Elen som producerades gick så småningom enbart till den egna driften. Yngeredsfors Kraft köpte upp det lokala distributionsnätet. Från början av 1990-talet går elen ut på det allmänna nätet. I Drägvedsån har det även bedrivits flottning med utlopp i Kalvsjön. Flottning är känd från senare delen av 1800-talet och pågick en bit in på 1900-talet. |
