Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tranemo kn, RYDA 3:2 RYDFORS KVARN

 Anlaggning - Historik

Historik
På en karta upprättad 1742 är en skvaltkvarn markerad på den västra sidan
om forsen. På vardera sida om ån låg ett soldattorp. Skvaltkvarnen
omnämndes redan 1699 i den så kallade kvarnkommissionens handlingar.
Åren 1858–1859 uppfördes en ny kvarn på västra sidan. Kvarnen byggdes av
ett mäldlag bestående av ett flertal gårdar i trakten och tjänade som
tullkvarn. Vattenrätten delades av hemmanen Gisslarp och Nygården. På den
häradsekonomiska kartan från 1890–1897 är både kvarnen och en såg
utmärkta.
Av en besiktning 1890 avseende flottningen på Jälmån framgår att
anläggningarna vid ”Rya kvarn och såg” var i dåligt skick. I samband med en
översvämning sommaren 1927 skadades både dammen och kvarnen svårt.
Flottningen på Jälmån lär ha börjat under andra hälften av 1800-talet. År
1893 blev sträckan Daltorpssjön–Ätran allmän flottled. För att skapa bättre
förutsättningar för flottningen föreslogs vid ovan nämna inventering en ny
slussränna liksom att rensning och grävningsarbeten nedströms dammen
skulle utföras. Under pågående flottning kunde inte kvarnen och sågen drivas
på grund av att mängden vatten var otillräcklig.
År 1914 ska Dalstorpssjön-Ätrans Flottningsförening ha blivit ägare till
kvarnen och sågen som utarrenderades. Föreningen uppgick 1923 i Ätrans
Allmänna Flottningsförening. Flottningen på Jälmån pågick fram till omkring
1930. Strax därefter förvärvades marken runt fallet och dämningsrätten av en
Thure Carlson.
År 1934 stod en ny kvarn och tillhörande mjölnarbostad färdig på östra sidan
om ån. Kvarnen var utrustad med valsstol och drevs med turbin. Här fanns
även en mindre turbin för driften av en elektrisk generator. Till
mjölnargården hörde ca två hektar mark. Gården var självförsörjande. På en
allmänning i anslutning till kvarnen låg ett sågverk som drevs med samma
turbin som kvarnen.
I ett tidigt skede hamnade Thure Carlson i en dispyt med bönderna om
vattenståndet. Bönderna värnade sina vattennära ängsmarker. Frågan
avgjordes i en vattendom vid 1930-talets slut. Enligt domen fick
dammluckorna stängas även sommartid men vattennivån fick ej överstiga
dammbyggnadens skibord.
Kvarnen var i drift fram till 1969. När nuvarande ägarna övertog kvarnen
1984 var den tömd på tidigare förmalningsutrustning. Kvar fanns en
pågående elproduktion. Den större turbinen som tidigare drev kvarnen
användes nu för att driva en generator.
År 1986 startade tryckeriverksamhet i kvarnen efter smärre ombyggnader, en
verksamhet som varade fram till 1989 då tryckeriet flyttades till större
lokaler i Nittorp.
Vid början av 2010-talet genomfördes en renovering av kraftverkets
maskineri.