Stäng fönster Tranemo kn, STACKEBO 1:10 SÅGBACKENS KRAFTVERK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Vid Sågbacken låg i äldre tid en kvarn tillhörig kyrkan. Kvarnen omnämndes redan 1545 i Skara stifts jordebok. Den lydde vid tiden under Mossebo Stom. Kvarnen kom senare i enskild ägo. På en karta från 1724 är en såg markerad vid kvarnplatsen med texten ”Såg till Stackebo” och en sågsymbol. Här finns också en symbol för kvarn. På en laga skifteskarta från 1844 gällande Stackebos ägor är till synes både en kvarn och en såg utritade. På den häradsekonomiska kartan, upprättad under första hälften av 1890-talet, finns det endast en kvarn utmärkt på platsen. Intill låg torpet Sågbacken. År 1936 upprättades uppmätningsritningar över anläggningen med anledning av en föreslagen höjning av dämningsgränsen. Ritningarna visar bland annat hur det på södra sidan av ån fanns en vattendriven stickhyvel med en särskild intagsöppning i dammen och träränna för drivvattnet. Kraften till hyveln, som tycks att stått utan tak, erhölls via ett underfallshjul. Utmed en kraftkanal på norra sidan av ån låg en kvarn och en såg vilka fick sitt vatten från ett och samma intag i dammen. Från intaget rann vattnet i en kort träränna fram till en turbinsump vilken förefaller ha rymt tre turbiner vilka drev sågen och kvarnen. Samma turbin som drev sågverket användes för att driva en elgenerator, placerad i såghuset, liksom eventuellt ett av kvarnens två stenpar. Kvarnen var i övrigt utrustad med en valsstol och ett rensverk. I såghuset fanns en cirkelsågbänk, spånfläkt och slipmaskin. Nedströms sumpen rann vattnet via kanalen tillbaka ut i ån. Kvarnen var i drift fram till tidigt 1950-tal. Byggnaden brann 1952 ned till grunden. På platsen för kvarnen uppfördes snart en ny byggnad vilken kom att användas för tillverkning av trämjöl. Mjölet tillverkades av spån och lär ha använts till tillverkning av linoleummattor/-plattor. Tillverkningen pågick fram till 1960-talets slut. Såghuset försvann eventuellt i samband med att kvarnen brann. 1970 fick fastigheten nya ägare och troligen var det vid någon tidpunkt därefter som en kraftstation uppfördes i anslutning till trämjölsfabriken. |
