Stäng fönster Svenljunga kn, RÖSTORP 6:3 FREDRIKSBORGS KRAFTVERK
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| År 1698 rapporterar den så kallade kvarnkommissionen om en kvarn i Röstorps som är i drift större delen av året. Kvarnen är utmärkt på en karta från 1702, ”Röhrstorps qvarn”, belägen på östra sidan om ån. På en karta från 1758 finns det en ”stamp” utmärkt en bit nedströms kvarnen. Knappt hundra år senare, år 1856, låg det en såg direkt nedanför kvarnen. På den häradsekonomiska kartan från 1890-talets mitt är mjölnarbostället intill kvarnen betecknat som gården Qvarntomten. På västra sidan om ån låg en såg. I samband med en syn avseende flottningen på Assman 1890 konstaterades att det på platsen fanns en såg och rester efter ett tidigare pappersbruk samt en dammanläggning. Sågen och dammen var i dåligt skick. Pappersbruket hade varit beläget på västra åstranden. Här fanns även en 33 meter lång kanal som antogs vara grävd. Kanalen bedömdes vara lämplig för flottning, åtminstone så länge sågdammen var bristfällig. År 1893 blev sträckan Dalstorpssjön–Ätran allmän flottled. Även sedan kraftverket anlades fanns det under många år ett sågverk på platsen, beläget intill sidokanalen väster om ån, norr om kraftstationen. Här förefaller det även ha funnits en spånhyvel. Sågen ska under alla år ha varit vattendriven. Det nämnda pappersbruket kom i gång år 1841. En av grundarna var Fredrik Lund som kom från Höljeryds Pappersbruk i småländska Långaryd. Pappersbruket vid Rörstorps kvarn fick namnet Fredriksborg efter denna Fredrik som i samband med flytten förvärvade befintlig kvarn och såg på platsen. Pappersbruket var ett handpappersbruk där råvaran bestod av lump av linne och bomull. År 1850 sysselsatte bruket åtta arbetare. Året därpå brann pappersbruket ner till grunden och därefter förefaller verksamheten ha legat nere en tid. Från 1880-talet finns uppgifter om att verksamheten var i gång igen. Bruket omnämns sista gången 1888. Omkring år 1890 upphörde kvarndriften och år 1899 såldes kvarnegendomen till handelsfirman Bengtsson och Andersson i Åstarp som direkt överlät köpet på Uddebo Trikåfabrik som anlade ett vattenkraftverk på platsen. År 1900 byggdes en ny damm och en kraftstation. I september samma år erhölls tillstånd från självaste konungen. Året därpå installerades turbiner om 80 hk och i en annons gällande jobbet som maskinist kan man läsa: ”Person som är kompetent öfvertaga jordbruket å gården äger företräde.” Samma år sattes kraftverket i drift. I Uddebo tillverkades bland annat trikotvaror och möbeltyg. Då Assman saknade fall vid Uddebo drevs fabrikerna under det sena 1800-talet med ångkraft. Vid inledningen av 1900-talet övergick man till eldrift. Genom två ledningar erhöll fabrikerna ström från Fredriksborgs kraftverk beläget ca 8 kilometer från Uddebo. I en tidningsartikel 1901 omtalas ledningen som troligen den längsta ledningen för elektrisk kraftöverföring i södra Sverige. Elen nyttjades för belysning och för driften av väveriets maskiner. Senare ska kapaciteten ha utökats så att även privatpersoner fick tillgång till el. Fredriksborgs kraftverk är upptaget i en förteckning över elektriska anläggningar i Älvsborgs län 1926 med en installerad generatoreffekt på 110 kVA. Vid verket producerades trefasström. Innehavare av kraftverket var AB Uddebo Trikåfabriker. År 1969 övertogs kraftverket av en privatperson. År 2016 förvärvade den nuvarande ägaren kraftverket som kort därefter inledde en renovering av dammen. |
