Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Söderhamn kn, SKOGS PRÄSTBORD 1:37 SKOGS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

3972-1.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
SKOGS KYRKA (akt.)
Gävleborg
Söderhamn

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

SKOGS PRÄSTBORD 1:37

Historik

Text saknas för närvarande

Omkring 1320 byggdes en kyrka på Kyrkudden vid Bergviken. Denna övergavs på grund av stigande vattennivå i början av 1600-talet och blev så småningom ruin. Denna är nu en fornlämning som grävdes ut i perioder åren 1926-45. År 1610 uppfördes Skogs andra kyrka. Kyrkan byggdes där den nuvarande kyrkogården är belägen vid den gamla landsvägen mellan Söderhamn och Ockelbo. Det var en träkyrka som var tänkt som ett provisorium och var redan i slutet av 1600-talet i dåligt skick. Träkyrkan förstördes i en brand 1819. Det finns idag inga spår av kyrkobyggnaden ovan mark.

Det kom att dröja till 1805 innan församlingens nya stenkyrka stod...

Läs mer i eget fönster
År 1610 - 1611 Tagen ur bruk
Den medeltida kyrkan och kyrkogården vid Bergvikens strand övergavs och en ny kyrkogård anlades en km söderut, där dagens begravningsplats är belägen. Kyrkobyggnaden var av trä och förstördes 1819 av brand.
År 1802 - 1805 Nyanläggning
Skogs kyrka uppfördes efter ritningar av Thure Wennberg (1759-1818), Stockholm, under ledning av byggmästare Johan Kristofer Loëll. Kyrkan uppfördes på ny plats strax söder om den kyrkogård som använts sedan 1600-talet. (I fortsättningen skiljs dessa två kyrkogårdar åt genom att kallas ”kyrkogården (begravningsplatsen)” och ”kyrkogården runt kyrkan”). Kyrkan uppfördes med koret i öst (egentligen nordöst) och torn mitt på södra långsidan. En lägre utbyggnad innehållande sakristia byggdes på norra sidan. Taket på långkyrkan är valmat. Tornet avslutades upptill av en låg pyramidformad tornhuv som kröntes av en lanternin. Kyrkan försågs med sex rundbågiga fönster på vardera långsidan och två på gavlarna. Tornets bottenvåning hade fönster åt öster och väster och försågs med en ingång i söder. Mellan gavelfönstren i väster infogades en ingång. Över ingångarna placerades lunettfönster. Sakristian försåg med två fönster åt norr, ingång åt öster och en murad spis. En klassicistisk altaruppsats utfördes. Den bestod av två pilastrar som bar en tempelgavel. Mellan pilastrarna var en duk med målade änglar uppspänd och framför denna gaveln på en sarkofag med ett kors på. Altaret var sannolikt av trä och altarringen utfördes med fyllningar. Bänkinredningen var sluten. I koret fanns två bänkar på var sida och en längs hela östra väggen, förutom där altaret och altarringen anslöt mot väggen. Predikstolen placerades mitt på norra väggen med uppgång genom muren från sakristian. Predikstolen var av rak modell med monterade grisaillesmålningar på duk på sidorna. Ljudtaket var även av rak modell, det bars av två konsoller. Byggnadsritning från 1802, uppmätningsritning från omkr 1900, Humble 1944 sid. 306 ff

Johan Christoffer Loëll (Byggmästare)

Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1819 - 1819 Brand
Träkyrkan från 1600-talet på kyrkogården (begravningsplatsen) förstördes av brand.
År 1822 - 1822 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården (begravningsplatsen) och anläggande av stenfot runt den.
År 1830 - 1830 Ändring
Brukspatron Axel Beskow vid Gullgruva skänker grindar med klot och krona som placerades vid ingången till kyrkogården (begravningsplatsen).
År 1914 - 1914 Nyanläggning - Inhägnad, staket
Staket och grindstolpar på kyrkogården runt kyrkan.
År 1926 - 1926 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården (begravningsplatsen). Invigning av ärkebiskop Nathan Söderblom 1926.
År 1948 - 1948 Utvidgning - Begravningsplats
Utvidgning av kyrkogården (begravningsplatsen)
År 1992 - 1992 Nyanläggning - Minneslund
Minneslund på kyrkogården (begravningsplatsen). Arkitekt: Sven Fast.

Sven Fast (Arkitekt)