Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Västerås kn, SEVALLA PRÄSTGÅRD 3:1 SEVALLA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

sevalla2.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
SEVALLA KYRKA (akt.)
Västmanland
Västerås

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt

SEVALLA PRÄSTGÅRD 3:1

Historik

Text saknas för närvarande

Den medeltida kyrkan i Sevalla var en salskyrka från 1200-talet, uppförd på lergrund och därför ständigt utsatt för sättningar. Mot slutet av 1700-talet hade den dessutom blivit för liten för den växande befolkningen. Murmästare Eric Sjöström upprättade förslag till en genomgripande upprustning, antaget av Överintendentsämbetet 1802, men det kom inte till utförande. Starka krafter med kyrkoherde Muncktell i spetsen drev 1817 igenom att en helt ny kyrka skulle byggas på en västligare belägen berghäll, vilken erbjöd stabilare grund. För ritningarna svarade den produktive arkitekten Samuel Enander (som bland annat även ritat Karbenning...

Läs mer i eget fönster
År 1796 - Okänt Kulturhistorisk inventering
Den befintliga kyrkan, av medeltida ursprung, befanns vara förfallen och för liten. Förslag till Sevalla kyrkas ombyggnad sammanställdes av ”Läns mur- och byggmästare” Eric Sjöström, på begäran av kyrkoherde Macklin. Källa: RA: Ö I Ä huvudarkivet kyrkl F II aaa, volym 16 Lundblad, s 11
År 1802 - Okänt Ändring
Byggmästare Eric Sjöströms förslag till ombyggnad/upprustning fastställdes av Överintendentsämbetet, efter viss bearbetning. Förslaget kom dock ej till förverkligande. Byggmästare Eric Sjöström Källa: RA: Ö I Ä huvudarkivet kyrkl F II aaa, volym 16
År 1817 - 1820 Nybyggnad
Med kyrkoherden J F Muncktell som drivande kraft beslutade församlingen 1817 att en helt ny kyrka skulle byggas på en berghäll några hundra meter väster om den dåvarande, låglänta kyrktomten. Grunden blev lagd 1817, varpå en del av de yttre murarna uppfördes. Sedan följde två års byggnadsuppehåll, för att grunden skulle stabiliseras men också därför att missväxten 1818 fördröjde. I mars 1820 kunde bygget återupptas, samtidigt som församlingens medeltida kyrka revs för att få tillgång till stenen från dess murverk. Det anlitade stenbrottet kunde nämligen inte leverera sprängd sten i samma takt som bygget fortskred. Av det skälet måste även en del av den gamla bogårdsmuren rivas. Den 9/9 1820 var bygget avslutat, varefter målning och inredning vidtog. Arkitekt Samuel Enander Byggmästare Olof Sjöström Snickare Milenius Källa:RA: Ritning VS: E IV a; 73 b, Protokoll den 24/3-1821 För mer info om Kyrkobyggnadens historia se kyrkan samt bifogad PDF

Olof Sjöström (Byggmästare)

Samuel Enander (Arkitekt)