Kalmar kn, SÖDRA KYRKOGÅRDEN 1 Ny sökning Tillbaka till sökning
| Anläggningspresentation | |
|---|---|
| Kalmar | |
| Kalmar | |
|
Religionsutövning - Begravningsplats |
|
|
Religionsutövning - Begravningsplats |
|
|
SÖDRA KYRKOGÅRDEN 1 |
|
| Historik |
|---|
|
Kyrkogårdens historik |
| År 1859 - 1863 Nyanläggning - Begravningsplats | |
|---|---|
| I mitten av 1800-talet drabbades Kalmar av en koleraepidemi. Det aktualiserade frågan om att bygga en ny kyrkogård. Marken man tänkte sig att använda låg väster om slottet. Under medeltiden hade på de norra delarna legat ett domnikanerkloster. Ungefär mitt på kyrkogården hade den medeltida stadsmuren gått fram. Under 1600-talet flyttades staden Kalmar från det utsatta läget nära slottet till Kvarnholmen. Under en kort period låg marken som utgjort den medeltida staden öde. Snart började man dock åter bebygga platsen och anlägga trädgårdar och tobaksodlingar. Området där Södra kyrkogården kom att anläggas hörde till de platser som redan i slutet av 1600-talet fick en ny användning. Då anlade kommendanten på Kalmar slott, Erich Baaz Leijonhielm, en trädgård för slottets räkning på den gamla klostermarken. Det var alltså kronan d v s staten som vid den här tiden ägde marken. I mitten av 1800-talet växte Kalmar, liksom många andra städer, kraftigt. Ny mark behövdes för att bygga bostäder och institutioner. Kronan ägde i flera städer markområden som man tänkt sig behövdes för olika försvarsanläggningar. Dessa s k fortifikationsjordar behövdes inte längre. I mitten på 1800-talet hade den moderna krigskonsten gjort stadsmurar och bastioner omoderna. Därför överlämnade staten sina fortifikationsjordar till de växande städerna. I Kalmar anlades inte bara en ny kyrkogård på dessa marker utan också det första lasarettet och stadsparken. Formellt överlämnades marken 1861. Då hade redan förste lantmätaren C J A Magnét utarbetat ett förslag på kyrkogårdsanläggning. Det låg klart 1859. Den kyrkogård Magnét ritat var på många sätt en för sin tid typisk stadskyrkogård. Anläggningen var placerad en bit utanför stadsbebyggelsen, vilket låg i linje med de rådande idéerna om en mer hygienisk stad. Man hade vid den här tiden fått klart för sig hur sjukdom kunde spridas. Många av de medeltida kyrkogårdarna som låg i anslutning till en stads kyrka var också sorgligt misskötta och på flera sätt otrevliga platser. När man anlade nya kyrkogårdar stävade man efter att få mera parklika anläggningar och ett effektivare utnyttjande av marken. På Södra kyrkogården anlades ett rätvinkligt nät av raka gångar som tydligt avgränsade de olika gravkvarteren. Gångarna var breda och kantades av lindalléer som planterades 1862. I kyrkogårdens mitt uppfördes ett gravkapell i nygotisk stil med spetsiga takspiror och fönsterbågar. Kapellet stod klart 1863 och bekostades av medel från stadens Utskänkningsbolag. Ritningarna gjordes av Theodor Ankarsvärd. Han var verksam som arkitekt i Växjö och har bl.a. ritat det fd rådhuset, idag stadshotellet, i Växjö. Utmed kyrkogårdens murar och gravkvarterens ytterkanter iordningställdes gravplatser för dem som ville köpa sig en plats och i kvarterens mitt linjegravsområden för dem som inte hade råd att betala. Trots den påkostade anläggningen får platsen ändå ett lantligt skimmer när man läser att höskörden på kyrkogården varje år såldes på auktion och gav en bra inkomst. | |