Stäng fönster Linköping kn, ASKEBY 1:1 ASKEBY GÄSTGIVAREGÅRD
Anläggning - Värdering
| ASKEBY GÄSTGIVAREGÅRD | |
| 6/23/09 |
| Motivering |
|---|
|
Samhällshistoriskt värde - Byggnaden tillsammans med byn i övrigt berättar en mycket intressant samhällshistoria kring gästgiveriverksamhet och här även dess samröre med klosterverksamheten och reformationen. Berättelsen åskådliggörs på ett pedagogiskt tydligt sätt genom helhetsmiljön, Riksintresset Askeby (KE 42), som bl a innehåller kloster- och sockenkyrkan med anor från 1180-talet, lämningar efter det under 1500-talet raserade cisterciensernunneklostret, klockbod från 1800-talet, tiondebod, prästgård, skola, lärarbostad, gästgiveriet och inte minst landsvägen samt sammansatta fornlämningar som runsten, järnåldersgravfält, stensträngar och boplatser. Socialhistoriskt värde - Askeby Gästgivaregård berättar både genom dess exteriör och interiör på ett pedagogiskt sätt hur den resandes livsmiljö kunde se ut, men även hur livet såg ut för de som levde på gården och drev gästgiveriverksamheten. Traditionsvärde - Det finns även ett torp (Vadet) som tillsammans med runsten, gravfält, hålväg och ett vadställe som på ett pedagogiskt sätt illustrerar hur miljön runt kommunikationsleder vanligen kunde se ut under järnålder. Denna öst-västliga led genom riksintresset är möjligen en del av den gamla Eriksgatan och allfarsvägen intill Askebys gästgivaregård har alltså en mycket lång tradition som kommunikationsled. Gästgiveriverksamheten har en lång tradition i Askeby sedan klostertiden med start under 1100-talets senare del. Byggnadshistoriskt värde - Gästgiveribyggnaden är mycket välbevarad genom att så mycket fått stå orört under så lång tid, vilket är sällsynt. Byggnaden bär framför allt spår från dess tid som gästgiveri, från 1700-talets senare hälft då byggnaden sannolikt uppfördes och från renoveringen vid 1800-talets mitt. Exteriört är byggnaden i sin helhet väl bibehållen som parstuga i två plan med dess sadeltak, taknock, vattbrädor och hängrännor i trä, skorsten (den västra är dock nedplockad till vinden), merparten av fönstren är från 1700- och 1800-talet, verandan, ytterdörren från byggtiden finns bevarad i en bod samt grunden, källaren och källarhalsen i obearbetad fältsten mm. Även interiört är gästgivaregården väl bevarad och berättar dess historia som gästgiveri under olika epoker. Planlösningen är väl bibehållen förutom kökstillbyggnaden, originaldörrar av 1700-talstyp med ursprungliga gångjärnsbeslag och kammarlås finns bevarade. Fönstersnickerier från byggtiden finns bibehållna och delvis har även dess originalmålning i grå ton bevarats. Vidare finns två öppna spisar sannolikt från 1700-talet. Huvudsakligen präglas byggnadens interiör av renoveringen från 1800-talet då väggarnas lerklining gjordes om och dekorerades med schablonmålningar i limfärg. Det finns även vid nämnda renovering flyttad linneväv bemålade med festonger enligt 1700-talskaraktär, troligtvis flyttad från undervåningen och använd som underlag för spännpappen. Sammanfattande värde Askeby Gästgivaregård är mycket väl bevarad nästintill orörd sedan en längre tid vilket i sig är mycket sällsynt. Byggnadens exteriör och interiör och dess placering inom riksintresset Askeby KE 42 berättar en intressant samhällshistoria om länets och landets gästgiveriverksamhet samt dess samband med klosterverksamheten och reformationen. Gästgiverimiljön illustreras både genom byggnaden som sådan och riksintressemiljön, Askeby, som helhet med en lång tradition av gästgiveriverksamhet och som samlingsplats utmed kommunikationsleden vilket bidrar starkt till den kulturhistoriska berättelsen. Byggnadshistoriskt illustrerar byggnaden på en tydlig sätt om dess olika skeden och funktion som gästgivaregård under 1700- och 1800-talet. Askeby gästgivaregård är genom sitt stora kulturhistoriska värde att betrakta som synnerligen märklig. |
