Stäng fönster Tomelilla kn, FULLTOFTA 22:1 FÅGELTOFTA KYRKA
Anläggning - Värdering
| fågeltofta kyrka | |
| 10/26/18 |
| Motivering |
|---|
|
Fågeltofta kyrka tillhör den romanska kyrkobyggnadsperioden och är uppbyggd av kalkstensflis likt många kyrkor i trakten. Kyrkan byggdes med sockel vilket brukar räknas som ett relativt ålderdomligt tecken. Även triumfbågens höga och smala form tyder på hög ålder vilket gör det troligt att kyrkan tillhör 1100-talet snarare än tidigt 1200-tal. Osäkerhet finns kring absidens och västförlängningens byggnadshistoria. Sent slagna hjälmvalv av tegel är ovanliga och tribunbågen har en avsatt form vilket kan tyda på att kor och absid tillkommit vid olika tidpunkter. Västförlängningar genom inkorporering av ett äldre torn var en relativ vanlig åt-gärd under medeltiden. Ofta kombinerades västförlängningen med ett nytt västtorn vilket dock inte tycks ha varit fallet i Fågeltofta. Under medeltiden tillkom ett vapenhus eller kapell vid långhuset som bildar en ovanligt stor tillbyggnad. Närheten till vallfärdsorten Sankt Olof kanske skulle kunna vara en förklaring till en kapellbyggnade. Mycket tyder på att kyrkan får ett plötsligt uppsving vid denna tid genom införskaffandet av en exklusiv träskulptur och uppbyggnaden av kyrkans stjärnvalv. Kyrkans klocka dateras också till 1300-talets slut. Kopplingar ska kanske också göras till en medeltida huvudgård, eventuellt en föregångare till Kronovall, eller till Drottning Margareta I som vid 1400-talets början ägde en gård i byn. Från 1600-talet och framåt präglas kyrkan av ägarna till Kronovalls slott. Några inventarier finns kvar som påminner om sätesgårdens inflytande över socknen såsom predikstol och vapensköldar. Några större ombyggnader verkar dock inte ha skett genom godsägarnas försorg. Först under 1800-talet sker de första förändringarna sen medeltiden. Klockstaplar av trä hade blivit förbjudna på kyrkogårdarna och kyrkan byggdes till med ett klocktorn i väster. Det nya klocktornet har en tidstypisk karaktär med lanternin och är utvändigt välbevarat. Den stora befolkningsökningen vid 1800-talets början löste man i Fågeltofta genom viss ombyggnad av den norra tillbyggnaden som inreddes med bänkplatser. I trakterna, sydöstra Skåne är det inte ovanligt med tillbyggnader till långhuset för att inhysa befolkning från närbelägna byar. Tillbyggnaderna får ofta namn efter byn som i Fågeltofta kyrkan efter Bondrums by. Ombyggnaden har sannolikt skett med visst inflytande från Brunius, en av Skånes mest inflytelserika arkitekter vad gäller kyrkoarkitekturen. I Fågeltofta är ändringarna relativt begränsade. Tydligast Bruniuskaraktär har kyrkans fönsteröppningar och även ytterdörren i väster bör vara från denna tid. Sedan 1800-talets ombyggnader har inga större förändringar skett i kyrkans exteriör med undantag av nytt yttertak. Kyrkans interiör domineras framför allt av de kraftfulla stjärnvalven. Valvens pilastrar har en ovanlig utformning som kanske kan kopplas till en särskild verkstad. Valven saknar synliga målningar och kyrkorummet har en relativt lugn och harmonisk framtoning genom det varma röda tegelgolvet och bänkinredningen i rött, grått och blått. Under renoveringen vid 1900-talets mitt förstärktes kyrkans medeltida karaktär i viss mån genom exempelvis nytt murat altare i koret, rekonstruktion av absidfönstret och omläggning av golvet med tegel. Avstängningen av norra delen kan också sägas vara ett sätt att återgå till en äldre planlösning. Genom förflyttning av sakristian har absiden återfått sin funktion som fond till kyrkans heligaste, altaret. Bland de medeltida inventarierna är framför allt den senmedeltida madonnan intressant liksom dopfunten. Kyrkans äldsta klocka från 1300-talet har en aktningsvärd ålder. Några av kyrkans viktigaste värden finns dolda på kyrkvinden genom putslager och medeltida takstolsdelar. Framför allt taklaget är ovanligt välbevarat och utgör en viktig nyckel till kyrkans byggnadshistoria. Kyrkorummets senare byggnadshistoria representeras av det efterreformatoriska med traditionell inredning av bänkarna och predikstol. Orgeln och bänkarna är relativt sentida men viktiga inslag i det traditionella kyrkorummet. |
