Stäng fönster Tomelilla kn, BRÖSARP 88:1 BRÖSARPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| brösarps kyrka | |
| 6/21/18 |
| Motivering |
|---|
|
Den rika förekomsten av fornlämningar kring Brösarp visar att trakten har varit bebodd och brukad under lång tid. Kyrkan uppfördes under romansk tid och är en viktig länk till förståelsen av hur samhället förändrades i övergången mellan förhistorisk och historisk tid, då kristendomen etablerade sig i Skåne. Under 1300-talet blir Brösarps kyrka kanonikat till domkyrkan i Lund. Helgonskulpturer i trä, nu förvarade på Lunds Universitets Historiska Museum, vittnar om banden mellan Brösarp och Ärkebiskopssätet. Kalkmålningar i kyrkan har också likheter med kalkmålningar i S:ta Maria kyrka i Åhus som också har haft kopplingar till domkyrkan i Lund. Brösarps kyrka ligger på en höjd i byn. Från de kringliggande kullarna syns den vitkalkade kyrkan och kommunicerar byns läge i det kuperade landskapet. Kyrkan markerar platsen där en fast bebyggelse växte fram under 1100-talet. Ännu idag omges kyrkan av sockenstuga, skolhus och lärarbostad – vilket vittnar om det administrativa centrum som växte upp i anslutning till sockenkyrkorna. Kyrkan har haft ett brett västtorn, vilket ofta tolkas som ett uttryck för världslig eller kyrklig makt. Brösarps kyrkas fysiska karaktär präglas av olika arkitektoniska uttryck, vilket vart och ett utgör en del av byggnadens historia. Medeltida murverk återfinns i kyrkans kor och halvrunda absid, de västra delarna av långhuset samt i delar av tornet. Dessa utgör ett viktigt byggnadshistoriskt källmaterial. Medeltida målningar, från två tidsperioder, återfinns i absiden och koret. Från kyrkans äldsta tid är också dopfunten. Från perioden efter reformationen då predikan blev en viktig del av liturgin vittnar kyrkans predikstol från tidigt 1600-tal. Kyrkans tidigare centralaltare, numer placerat i norra korsarmen, har målningar av nytestamentliga motiv. Den befolkningsökning som under 1800-talet satt sina spår i många skånska sockenkyrkor gjorde så också i Brösarp. Om detta vittnar de båda korsarmarna som sammanbyggdes med långhuset. Hela det korsformiga rummet, inklusive koret, hålls idag samman av reveterade och vitputsade tunnelvalv av trä. I likhet med många andra sockenkyrkor väcktes under 1900-talets första del en nyfikenhet på kyrkornas medeltida historia. I Brösarp frilades de medeltida kalkmålningarna i kor och absid under 1930-talet. Koret och absiden bär idag spår av den liturgiska utveckling som hämtade sin inspiration från en kristen fornkyrka. Under 1970-talet murades ett fristående altare upp, till inredningen tillkom tidsenligt knäfall och ambo. Prästens ingång i absiden ersattes av ett litet fönster i romansk stil. Det sena 1900-talet har präglat kyrkorummet med en tidstypisk strävan efter att möjliggöra en mer varierande användning av kyrkan; framförallt visar sig detta i att fasta bänkkvarter i korsarmarna har ersatts av lösa stolar och en flygel har tillkommit, en tidstypisk ljusbärare finns i södra korsarmen. |
