Stäng fönster Tomelilla kn, NORRA KVÄRRESTAD 12:2 KVERRESTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Kverrestads kyrka | |
| 6/9/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kunskapen om den gamla kyrkan i Kverrestad är knapp men kulturmiljön i Kverrestad har många gemensamma drag med de närliggande socknarna. Kyrkan uppfördes i en rik bygd med omfattande bebyggelse redan under vikingatid. Liksom i Nedraby och Övraby verkar bebyggelsen ha varit ordnad på två sidor av ån. Det är troligt att någon form av huvudgård har funnits i Kverrestad vilken kan kopplas till kyrkan. Kverrestad har inte saknat förutsättningar för en storgård. Dess läge intill Örupsån och möjlighet till kvarnverksamhet har sannolikt haft en viktig betydelse för byns försörjning och etablering under medeltiden. Tunnvälvda torn ses ofta som ett uttryck för världslig makt och det ligger nära till hands att tolka den nuvarande prästgårdstomten med sitt avskilda läge som en tidig huvudgård. Den romanska gravstenen som kopplas till kyrkans byggmästare är intressant i detta sammanhang. Från den gamla kyrkan finns den romanska dopfunten bevarad vilken är utförd av samma verkstad som församlingens andra kyrkor utom möjligen Övraby kyrka. Predikstolen, fattigbössan, kyrkkistan och Carl XI:s vapen är alla typiska delar av den efterreformatoriska kyrkliga inredningen och viktiga representanter från denna tid och den gamla kyrkan. Kyrkans stora ringklocka har hög ålder. Under 1800-talet skedde stora förändringar i Kverrestad. Byn skiftades och den gamla kyrkan revs och en ny med plats för 500 personer byggdes. Den nya kyrkan är ett uttryck för denna tid med stora förändringar både i det fysiska och sociala samhället i övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och senare järnvägens genombrott. Kyrkomiljön som vuxit fram från 1800-talets början till 1900-talets första hälft kan betecknas som en mycket välbevarad kyrkby med få förändringar under senare tid. Kyrkans exteriör är välbevarad utan större förändringar än omläggning av yttertaken och koppartäckning av ytterportarna. Kyrkan är ett typiskt exempel på en 1800-talskyrka byggd enligt ett strikt mönster och under överintendentens kontroll. Kyrkans fönster bör vara ursprungliga och har ett stort värde för kyrkans arkitektoniska uttryck. Invändigt bevarar kyrkan flera viktiga tidstypiska markörer. Kyrkans interiör kan jämföras med Tryde kyrka ritad av arkitekt Emil Edvard von Rothstein och uppförd några år tidigare än Kverrestads kyrka. Kverrestads kyrka är dock mindre och mer enhetlig i sitt nyklassicerande uttryck. I Kverrestad står altarskrank och altaruppställningen ännu kvar i sin 1800-talsskepnad vilket är ovanligt i många delar av Skåne. Orgelfasaden som är ungefär samtida med kyrkan är ovanlig för sin höga ålder. Bänkinredingen upptar ännu större delen av kyrkorummet även om den minskats i omfattning. Bänkarna har genomgått en anpassning till mer funkiskaraktär men var även under 1800-talet enkla i sin form vilket var typiskt för tiden. Även orgelläktaren har minskats och anpassats. Inbyggnaderna under läktaren är gjorda förhållandevis tidigt och har en enkelhet som inte ger någon större påverkan på kyrkorummet i övrigt. Allmänt är snickerierna i kyrkan gedigna med traditionella spegeldörrar och rikt artikulerade listverk. Liksom det övervägande antalet 1800-talskyrkor har färgsättningen invändigt genomgått stora förändringar från mörkt brunådrade snickerier till ett ljusgrå interiör i enlighet med 1900-talets tolkning av nyklassicismen. Ett viktigt uttryck för kyrkan är också kalkstensgolven som är typiska för trakten. |
