Stäng fönster Tomelilla kn, ANDRARUM 29:1 ANDRARUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Andrarums kyrka, andrarums kyrka | |
| 12/12/18 |
| Motivering |
|---|
|
De äldsta delarna av Andrarums kyrka byggdes under romansk tid och hade en sedvanlig planlösning med långhus, kor och möjligen absid. Platsen för kyrkan var väl vald; ett dominerande läge över landskapet nära våtmarker och möjligen även en hednisk kultplats. Under förhistorisk tid bör området ha haft goda möjligheter till både odling, jakt och fiske. Av den gamla byn finns inte mycket kvar. Byn har legat nära intill kyrkan tillsammans med prästgård, klockaregård och bydamm. Redan under medeltiden fanns en huvudgård i socknen nära platsen för det nuvarande slottet Christinehof. Från 1600-talet och framåt har kyrkan och socknen präglats starkt av Alunbruket och dess ägare. Kyrkans medeltida form är mycket förvanskad genom de senare tillbyggnaderna och även genom förhöjningen av de medeltida delarnas murar. Huvuddragen i kyrkan byggnadshistoria anas dock genom det kvarvarande medeltida koret och absiden och de senare tillbyggnaderna; Verkakyrkan, det nya koret och tornet, vart och ett i olika stil. Tornet från tidigt 1800-tal har drag av klassicism medan det nya koret från 1800-talets mitt är utfört i nygotik liksom kyrkans fönsteröppningar från samma tid. Kyrkans 1700-talsepok är mindre tydlig i exteriören men norra porten samt ankarjärnen i samma fasad är detaljer från denna tidsepok. Invändigt är 1700-talet desto tydligare. Vid denna tid görs tillbyggnaden med Verkakyrkan och valven slås invändigt. En rad praktfulla och kostbara inventarier såsom predikstol, altaruppsats och kyrkklocka skänktes till kyrkan vilket vittnar om Alunbrukets betydelse vid denna tid. Både altaruppsats och predikstol är hög-klassig inredning utförd i kraftfull rokoko. De höga valven och kraftiga pelarna inger en högtidlig känsla av slottskapell. Verkakyrkan var till en början en brukskyrka med sittplatser enbart för brukets anställda. Men relativt snart, redan vid 1800-talets första hälft, tas uppdelningen mellan bruksarbetare och övriga sockenbor bort. Vid samma tillfälle ändras kyrkans riktning till nord-sydlig vilket så småningom resulterar i en ny korbyggnad med den ovanliga placeringen vid långhusets södra sida. En mindre tydlig koppling till bruket är gravvalven under Verkakyrkans golv, som numera är tillstängda. Sedan 1800-talets tillbyggnad med nytt torn och kor har kyrkan endast varsamt renoverats utan större förändringar. Ett av de senare tillskotten är kyrkans orgel som är ett välbevarat, tidigt exempel på en Molanderorgel av stort musikaliskt och kulturhistoriskt värde och med fasad från samma tid; 1870-tal. Under Torsten Leon Nilsons renovering tillkom stjärnhimmeln över koret vilket ytterligare förstärkte altaruppsatsens som kyrkorummets blickpunkt. Gamla koret har numera funktion som ett litet sidokapell. Bänkarna som stod inne i gamla koret försvann på 1960-talet. Sedan framtagningen av de medeltida kalkmålningarna har korets och absidens medeltida karaktär förstärkts. Kyrkans äldre byggnadshistoria är relativt dåligt utredd och förutom kor och absid är denna tidsperiod, som också representeras av långhuset, inte särskilt tydlig i kyrkan. Äldre byggnadsdelar kan även ingå i det nya koret och tornets nedre murverk. Kyrkogården som omger kyrkan är en vacker och upphöjd plats med utsikt över det omgivande landskapet. En hel del äldre gravvårdar finns bevarade på kyrkogården som dock lagts om i gräs under senare år och buxbom har tagits bort. Det Ryttingska gravkoret är ett ovanligt exempel på ett friliggande gravkor på kyrkogården. Nya kyrkogården i söder har en tidstypisk planläggning för 1900-talets mitt framför allt bevarad i dess nordvästra del. |
