Stäng fönster Tomelilla kn, BOLLERUPS KYRKA 1:1 BOLLERUPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| bollerups kyrka, BOLLERUPS KYRKA | |
| 10/25/17 |
| Motivering |
|---|
|
Bollerups kyrka tillhör en grupp kyrkor i sydöstra Skåne med nära relation mellan huvudgård/borg och kyrka där kyrkan antas ha uppförts på uppdrag eller initiativ av en storman. Det tidiga omnämnandet i historiska källor och renässansborgens exklusiva närhet till kyrkan kan jämföras med andra huvudgårdar med liknande topografi i de närliggande sockarna exempelvis Tosterup, Östra Ingelstad, Smedstorp. I samtliga fall ligger den kända medeltida huvudgården intill en sjö eller omgiven av vatten med kyrkan i dess närhet. I Bollerup har det funnits ett flertal olika dammar förutom vallgraven som tillsammans med ån har varit en viktig förutsättning för etableringen av godset. Dagens bebyggelse i Bollerup domineras av borgen och lantbruksinstitutets ekonomi och bostadslängor. Den äldre bybebyggelsen, liksom kvarnen och flera av dammarna som tidigare funnits i byn finns inte längre kvar. Kyrkan ligger en bit ifrån den större genomfartsvägen och är mindre påtaglig för bymiljön. Delar av kyrkan är välbevarad både vad gäller exteriör och interiör men kyrkans östparti tillhör 1800-talet då även omgivningarna genomgår stora förändringar i och med skiftet. Kyrkans äldsta delar har en del helt unika drag såsom det runda tornet. Runda torn är ovanliga och endast tre rundtorn finns bevarade i Skåne. Rundtornet förefaller ommurat men rester av ett valv eller kanske en murad trappa syns mot norrsidan och ljusöppningar finns bevarade. Tornets inre planlösning och inredning liksom tornets byggnadstid är inte helt klargjort men tornet bör i alla fall ha tillkommit relativt snart efter kyrkans östra delar byggdes. Eventuellt kan tornet ha varit påtänkt från början och/eller byggts i etapper. Den höga tornbågen har utifrån Brunius beskrivningar varit högre än triumfbågen vilket indikerar att tornet har haft en viktig funktion. Vilken denna är kan man endast spekulera i men vare sig liturgiska eller sekulära funktioner kan uteslutas. Kyrkans medeltida delar är uppbyggda i sin helhet av kalksten, sannolikt från trakten. Liksom exempelvis Östra Ingelstads kyrka med flera kyrkor i trakten har den haft välarbetade socklar av kalksten och troligen har även portalöppningarna haft samma höga kvalitet. Liksom i Östra Ingelstads kyrka verkar det inte ha funnits någon utvändig stenskulptur. Från kyrkans äldsta tid finns också byggnadshistoriska lämningar av innertak och väggfasta murade bänkar. Dessa lämningar är relativt ovanliga spår av hur kyrkan disponerats och fungerat under dess äldsta skede. De är dock inte påtagliga för besökaren men har ett byggnadshistoriskt värde och är viktiga för förståelsen av det medeltida kyrkorummet. Invändigt utgör långhusets valv och de medeltida kalkmålningarna en viktig del av kyrkans karaktär. Att de medeltida målningarna är daterade och kan knytas till en av Danmarks rikaste och mest inflytelserika familjer vid denna tid bidrar ytterligare till deras kunskapsvärde och historiska betydelse. Målningarna har hög kvalitet och kanske det enda exemplet på den okände upphovsmannens verksamhet i Skåne. Kyrkans interiör saknar tydliga referenser till efterreformatoriska minnestavlor, vapensköldar mm. Genom gravkoret bör kyrkan tidigare haft en prägel av patronatskyrka vilket inte alls är tydligt idag. Möjligen kan det anas genom gravstenshällarna i vapenhuset. Invändigt finns ändå ett drag av slottskyrka genom den rikt skulpterade altaruppställningen och predikstolen vars färgsättning binds samman med sidoläktarna. Senare tillägg genom läktarunderbyggnaderna och bänkinredningen är avskalad och nedtonad och sätter kyrkans äldre inventarier och inredning i fokus. 1960–70-talets renovering är trots det mycket tidstypisk genom de ommålade träpanelerna, bänkarna och användandet av tegel som golvmaterial. |
