Stäng fönster Tomelilla kn, TOSTERUP 2:1 TOSTERUPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| tosterups kyrka, TOSTERUPS KYRKA | |
| 11/6/17 |
| Motivering |
|---|
|
Tosterups kyrka och kyrkogårdar ligger i en utpräglad godsmiljö där slottet Tosterup med sitt höga krenelerade torn dominerar landskapet. Närheten till godsets byggnader är en påtaglig del av kyrkomiljön och kyrkan ger också intryck av att tillhöra godset. Det nära sambandet mellan slottet och kyrkan går tillbaka till medeltiden men har förstärkts genom utraderandet av en medeltida by som legat i närheten. Kopplingen huvudgård-kyrka har likheter med många andra kyrkbyar i området och är därmed inte unik utan snarare utmärkande för trakten. Liksom i många andra socknar på Österlen sker stora förändringar i landskapet under medeltiden och även efterreformatorisk tid framför allt kopplat till storgodsens exploatering av landskapet. Den medeltida kyrkans utseende är inte helt känd men möjligen kan den nuvarande planformen vara en något större kopia av den gamla kyrkan. Tornformen känns igen från Östra Ingelstads kyrka och därför är det inte osannolikt att även den romanska kyrkan i Tosterup haft denna tornform. Den kvarvarande norra långhusväggen är unik genom dess indelning i blindarkader och saknar motsvarighet i någon annan sockenkyrka i Skåne. Nordportalens placering är också ovanlig. Kyrkans arkitekt bör ha varit skolad i någon byggnadshytta knuten till ett katedralsbygge. Lunds domkyrka ligger närmast till hands att jämföra med. Kyrkans ovanliga arkitektur gör det troligt att den redan vid uppförandet har varit kopplad till en huvudgård med det sociala kontaktnät och den ekonomi som bör ha krävts för dess uppbyggnad. I Tosterups socken har den stora borganläggningen Vallen föreslagits som en föregångare till Tosterups slott. Gravhögen som tidigare legat intill kyrkan och runstenen pekar dock på att en huvudgård kan ha funnits i kyrkans närhet redan under tidig medeltid. Trots att endast norra sidan av kyrkan finns kvar från medeltiden bevaras kyrkans medeltida karaktär invändigt genom de ursprungliga muröppningarna och medeltida kalkmåleri. Målningarna är av hög kvalitet och visar att Tosterup också under 1400-talet har kvar sin höga status. De enda inventarierna som finns bevarade från den katolska tiden är en kyrkklocka och kyrkans gamla dopfunt. Kyrkans lillklocka tillhör en av de äldsta bevarade klockorna i Lunds stift. Efter reformationen genomgår kyrkan förändringar som är typiska för patronatskyrkor med tillbyggnad av gravkor och förlängning åt öster. I Tosterup breddas också kyrkan och tornet tillkom eller byggdes om. Kyrkan interiör präglas framför allt av de århundradena som följer och dess inredning är av mycket hög kvalitet, värdig en slottskyrka. Inredningen som framför allt tillhör barocken och rokokons stilperioder förefaller välbevarad även om inventarierna flyttats om och omdisponerats något sedan deras tillkomsttid. Särskilt betydelsefullt är kyrkans unika rokokoaltare, bänkinredningen, den rikt skulpterade läktaren och läktarskranket. Graffittin på kyrkbänkarna, vilka undgått övermålning och utradering genom senare renoveringar, bidrar till inredningens höga autenticitet. Jörgen Krabbes praktkista som förvaras i vapenhuset är en mycket viktig del av kyrkans karaktär som patronatskyrka och ett av Skånes främsta exempel 1600-talets praktkistor. Även om kistan ursprungligen stått i gravkoret är dess placering inte helt främmande då vapenhus ofta fick funktion av privata gravkapell under 1600-1700-talen. Bland kyrkans värden bör också nämnas tornet med dess ovanliga uppbyggnad och klockstolen vilken kan ha hög ålder, kanske är den ursprunglig. Den gamla kyrkogården är liksom kyrkorummet välbevarad och bildar en värdefull helhet med kyrkan och slottet. Kyrkogården har en gammaldags karaktär genom sin storlek, de trånga buxbomskantade gångstråken och tätt liggande gravplatser. Betydelsefullt för kyrkogården är också omgivningsmurarna, kyrkogårdsgrinden och Tosterups egen gravplats vilken nästan bildar ett eget, avskilt rum på kyrkogården. |
