Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tomelilla kn, ULLSTORP 137:1 ULLSTORPS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Ullstorps kyrka, ULLSTORPS KYRKA
11/30/16
Motivering
Kyrkan har en anslående placering på en höjd i byn och ligger i ett välbevarat öppet jordbruks- och beteslandskap. Även byn bevarar gamla strukturer i gårdsplatser och vägnät vilket har stor betydelse för kulturlandskapet. Även kyrkogården har en mycket stor del i kyrkomiljön och framför allt de många välbevarade gravplatserna kring kyrkan. Trädkransen kring kyrkogården har en särskild funktion både som vindskydd och som en avgränsning synlig på långt håll i det öppna landskapet.

Teodor Wåhlins ombyggnad av Ullstorps kyrka vid 1800-talets slut beskrivs av Hans Ponnert som en ”svår ungdomssynd”. Renoveringen gick mycket hårt åt den gamla kyrka och dess interiör vilket kanske kan försvaras av Wåhlins knappa erfarenhet av kyrkorenoveringar vid denna tid. Wåhlins senare renoveringar gjordes mer varsamt. I jämförelse med andra renoveringar och ombyggnader av kyrkor vid denna tid är ombyggnaden dock inte anmärkningsvärd. Stora delar av den gamla kyrkan kunde också bevaras men till sin karaktär både invändigt och utvändigt framstår kyrkan som en 1800-talskyrka. Kyrkan är ett exempel på Wåhlins och kanske framför allt tidens förhållningssätt till det gamla kulturarvet. Invändigt har sekelskifteskaraktären bevarats vilket är relativt ovanligt då det sena 1800-talet ofta har rensats ut och förkastats av senare renoveringsarkitekter. Senare renoveringar har invändigt framför allt påverkat kyrkans färgsättning. Stora delar av kyrkans nya inredning ritades också av Wåhlin och är en viktig del av kyrkorummets helhet. Även om kyrkan var den första som Wåhlin renoverade är exempelvis bänkar och läktaren tydligt ”Wåhlinska” till sitt utseende. Utvändigt är däremot inte Wåhlins påverkan på arkitekturen lika tydlig, vilket kanske kan förklaras med att han gav efter för Överintendentens krav på ändringar i det ursprungliga förslaget. Exteriören kan betecknas som välbevarad då endast underhållsåtgärder skett sedan 1800-talets slut.

Kyrkans äldsta historia är relativt dåligt utredd men mycket tyder på att kyrkans äldsta delar byggdes under 1100-talet. Både murverket och den välhuggna kalkstensockeln tyder på detta. Kyrkans torn är ovanligt med tanke på dess höga ålder och torngluggarnas utförande med kolonetter. Tornets planform med ingång till de övre våningarna från norra sidan är typisk för de tidiga västtornen. Medeltida målningsfragment på kyrkans vind har ett högt kulturhistoriskt värde liksom kyrkans äldsta murverk.