Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Halmstad kn, ENSLÖV 5:2 M.FL. ENSLÖVS KYRKA

 Anläggning - Värdering

ENSLÖVS KYRKA
10/18/06
Motivering
Enslövs kyrkby är belägen på östra sidan av Nissans dalgång. Genom kyrkbyn och vidare österut går en väg mot Simlångsdalen. Mellan Nissan och kyrkbyn ligger Åleds samhälle. Kyrkan är belägen invid vägen mot Åled. I närheten ligger prästgården från 1865 och ett stycke norrut f d prästlönebostället, numera arrendegården. I väster finns ett församlingshem. I anläggningen ingår bortsett från kyrkan även ett vaktmästeri och bårhus (1981), vilka är sammanbyggda. Kyrkogården kringgärdas av en stenmur med trädkrans. Fram till kyrkan leder en gång belagd med gatsten, medan övriga gångar är grusade.

Den nuvarande kyrkobyggnaden ersatte en äldre stenkyrka härrörande från tidig medeltid som revs efter en omfattande åskbrand 1831. Den nya kyrkan uppfördes 1835 efter ritningar av arkitekt Fred M Bäck, sannolikt på samma plats som den gamla. Byggnaden består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, ett smalare, kvadratiskt torn i väster samt en senare tillbyggd sakristia i öster (1954-55). Kyrkan är en typisk representant för tidens strama och avskalade nyklassicistiska ideal. De vitputsade murarna genombryts av stora, rundbågeformade muröppningar och portalernas omfattningar är något infällda i murliven. Långhuset täcks av ett valmat sadeltak och tornet kröns av en karakteristisk flack huv med lanternin.

Kyrkorummet präglas av inredningen i barockstil från kyrkans föregångare. Interiören är ljus med vitputsade väggar och blåmålat välvt brädtak. En ny bänkinredning insattes efter ritningar av arkitekt Yngve Alvå i samband med 1954-55 års renovering, dock i stil med den äldre inredningen och ett skrank borttogs i den f d sakristian. Då framtogs också den ursprungliga färgsättningen på altaruppsats och predikstol, båda i barockstil. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil härrör från 1839. I kyrkan finns även ett antal äldre inventarier bevarade; ett triumfkrucifix från 1200-talet och en odekorerad, romansk granitdopfunt från 1100- eller 1200-talet. 1999 tillkom den nuvarande dominerande färgsättningen i rödbrunt samt dekormålningen på väggarna.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens stenmur och trädkrans.
- Den välbevarade exteriören.
- Rumsformen sedan byggnadstiden.
- Predikstolen och altaruppsatsen från 1600-talet.
- Orgelfasaden
- Dopfunten och triumfkrucifixet.