Stäng fönster Halmstad kn, HARPLINGE 2:4 M.FL. HARPLINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| HARPLINGE KYRKA | |
| 1/26/07 |
| Motivering |
|---|
|
HARPLINGE KYRKA är högt belägen på medeltida kyrkplats i Harplinge norr om Halmstad. Kyrkan utgör tillsammans med prästgård (1862), arrendatorsboställe (1905), församlingshem och klockaregård ett äldre sockencentrum, sydost om Harplinge tätort. Till anläggningen hör de gamla kyrkstallarna, som nu används som förråd samt senare uppförda ekonomibyggnader. Den äldre kyrkogården har en parkliknande karaktär och kringgärdas av en stenmur som kantas av trädrader. Kyrkogården genomkorsas av grusade gångar. På den senare utvidgade kyrkogården finns urn- och minneslundar tillsammans med en anlagd damm. Denna del inramas av stenmurar samt trädrader och häckplanteringar. På kyrkogårdens västra del finns ett bårhus från 1960-talet med fasader av dansk sjösten. Grindar täcker hela ingångssidan och i söder finns ett smalt fönster från mark till tak, utsmyckat med ett stiliserat blomstermotiv skuret i trä av Eric Nilsson. Kyrkan uppfördes 1892-93 efter huvudritningar av arkitekt Carl Fahlström, med medverkan av arkitekterna Gustav Pettersson och Sven Gratz, och ersatte en äldre föregångare. Kyrkans exteriör är utformad i nygotik och nyromanik. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med korta, breda korsarmar, ett halvrunt korutsprång i öster och torn krönt av en spira i väster. Kyrkan var ursprungligen avsedd att rymma 1 000 personer och dess proportioner kommer av att långhuset först var tänkt att sammanfogas med ett mindre äldre befintligt torn. De vitputsade murarna genombryts av rundvälvda fönsteröppningar, korpartiet av en arkad av sju rundbågefönster. Kyrkan täcks av sadeltak som är högre och bredare över östpartiet, där korsarmarna skjuter ut med tvärställda sadeltak. Bland de nyromanska arkitekturelementen märks särskilt västportalens kopplade kolonner med tärningskapitäl, de kopplade kolonnetterna i tornöppningarna samt korfönstren. 1954 ersattes gjutjärnsfönstren med fönsterbågar av trä. Kyrkorummet präglas i viss mån av byggnadstiden, men huvudsakligen av två genomgripande omgestaltningar under 1900-talet. Kyrkans blåmålade innertak utgörs av en öppen takstol med fyrpassdekorationer, som härrör från byggnadstiden, tillsammans med läktaren, orgelfasaden (1893) och altarringen. Korfönstrens glasmålningar insattes 1907. Den första stora omgestaltningen genomfördes 1954 under ledning av arkitekten Sture Langö. Interiören omdanades kraftigt och fick då till stor del sin nuvarande karaktär. Korsarmarnas sidoläktare avlägsnades, liksom de kolonner som bar läktare och innertak samt väggarnas dekorationsmålningar. Ett tegelgolv inlades i kyrkorummet och tegelväggar ersatte de borttagna läktarpelarna. Bänkarna fick nya gavlar. I den södra korsarmen inreddes dopkapell med en väggmålning av konstnären Hans Fagerström. Den andra genomgripande renoveringen utfördes 1997-2000 efter arkitekten Jerk Altons ritningar. Läktarunderbyggnader tillkom i väster, liksom ett fristående altare i koret. I taket framtogs de ursprungliga fyrpassdekorationerna och bänkgavlarna målades med bladmönster efter medeltida förebilder. Delar av kyrkans inredning är av äldre datum. Altaruppsatsen i barockstil (1683) av Gustaf Kihlman, kompletterades 1899 i samband med att den insattes i kyrkan. Av samme bildhuggare är dopfunten (1702) med tillhörande baldakin, som insattes 1964 samt ett epitafium (1702) i norra korsarmen. Från 1700-talet härrör även basunängeln. Predikstolen i renässansstil (1616) fick sin nuvarande bemålning 1769 av målarmästaren Johan Blomberg, Halmstad. Den ena kyrkklockan dateras till 1666. Av konstnären Eric Nilsson i Harplinge finns följande i kyrkan: Ljuskronor och lampetter i trä, den barmhärtige samariten i tenn, golvur, altarpallar, dopljusstake, series pastorum och -cantorum. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindar, trädrader, bårhus och grusade gångar. - Exteriörens nyromanska och nygotiska prägel. - Orgelfasaden - Glasmålningar - Äldre inredning och inventarier. |
